Åka till akuten med barnen - eller inte?

Mitt barn mår dåligt! Men hur allvarligt är det? Skynda till barnakuten eller avvakta? Kanske ringa vårdcentralen som väl har jouröppet...? Att det är ett dilemma var man ska ta vägen syns i siffror från barnakuten.

På plan ett på Helsingborgs lasarett ligger den barn- och ungdomsmedicinska akuten. Denna specialistmottagning är avsedd för barn och unga upp till 18 år som är starkt påverkade av sjukdom.

– Vi tar emot barn med till exempel astmaattacker, diabetes, förgiftningar, kramper eller infektioner som kan vara livshotande om de inte får snabb och adekvat behandling, säger Mia Arheden, enhetschef på barn- och ungdomsmedicinska akutmottagningen.

– Barnakuten är inte till för barn med förkylning, hosta och prickar. Vi är inte bemannande för att ta emot den patientgruppen, säger Jan Neiderud, chef för verksamhetsomådet barn- och ungdomsmedicin.

Båda kan dock konstatera att barn med lindriga åkommor som förkylning och feber utgör en relativt stor patientgrupp på barnakuten. I fjol kom cirka 1 900 barn med symptom som bedömdes kunna omhändertas av husläkaren eller i hemmet.

– De flesta accepterar det, men en del blir förstås besvikna när deras barn inte får träffa en barnläkare och det är inte så konstigt, säger Mia Arheden.

Enligt Jan Neiderud är det inte ovanligt att föräldrar uppfattat att sjukvårdsupplysningen, 1177, lovat att de ska få träffa en läkare om de uppsöker akuten.

– Men det stämmer inte, det som däremot utlovas är en bedömning och den görs av triagesjuksköterskor, säger han.

Triage innebär att patienter på en akutmottagning prioriteras utifrån medicinsk angelägenhetsgrad. Sjuksköterskan lyssnar på barnets sjukdomshistoria och gör en bedömning av barnets allmäntillstånd.

– För många känns mötet med sjuksköterskan tryggt och lugnande, säger Mia Arheden.

Av de totalt cirka 11 000 barn som kom till barnakuten under fjolåret behövde, utöver de 1 900 som fick råd av sjuksköterska, ytterligare 1 000 inte träffa en läkare. Under väntetiden hade de nämligen piggnat till, med hjälp av till exempel febernedsättande eller vätskeersättning.

Väntetider på upp emot fyra timmar på barnakuten under de stora infektionsmånaderna är annars inte ovanligt för dem som är lågt prioriterade.

– Hade tillgängligheten ökat inom primärvårdens jourverksamhet hade det fångat in en hel del barnfamiljer. Då hade de sluppit att tillbringa så lång tid i väntrummet på lasarettet, säger Mia Arheden.

Jan Neiderud är av samma mening.

– Halva dygnet och ännu fler timmar under helgerna är det inte öppet på vårdcentralerna. Det är klart att det påverkar. Vi är väl medvetna om den situation som patienterna ställs inför och försöker göra det så bra som möjligt.

Båda inser att det inte alltid är lätt för föräldrar att veta hur allvarligt ställt det är med det egna barnet. Men vad ska man då göra om man är osäker?

– Mitt bästa råd är att alltid först ringa sjukvårdsupplysningen på 1177. Det kan också vara klokt om föräldrarna i ett lugnt skede frågar sköterskan på BVC eller vårdcentralen vad som gäller när barnet blir sjukt. Då är de bättre förberedda om något skulle inträffa, säger Jan Neiderud.

Information till nyblivna föräldrar om de vanligaste symptomen och sjukdomar som kan drabba barn brukar ges på BVC. Men det kan bli ännu bättre, tror Mia Arheden.

– Påminnande råd är bra. Med utbildning kan man komma en bra bit på väg för att fler ska välja rätt vårdnivå. Och slippa sitta i väntrum i många timmar, säger hon.

Marika Rasmusson
marika.rasmusson@hd.se 042-489 93 73