Stora påfrestningar på unga nackar

Huvud- och nackvärk blir allt vanligare bland tonåringar. Stillasittandet framför smartphone och/eller datorn är framför allt roten till det onda. Face down-generationen måste verkligen se upp, menar sjukgymnasten Pär Hafstad som har myntat uttrycket.

Det strömmar in ungdomar till sjukgymnasten Pär Hafstads mottagning i Helsingborg. Varje vecka tar han emot ett par nya patienter i tidiga tonåren. Det är mest flickor, men även pojkar, från 13-årsåldern och uppåt som har rejält ont i huvudet och nacken. Till slut har de sökt hjälp, blivit undersökta på barnkliniken på lasarettet och, efter att allvarliga sjukdomar kunnat uteslutas, fått remiss till honom.

– Ungdomarna som kommer till mig är påverkade och fixerade vid sin huvudvärk. Ofta har de lidit av den ganska länge. Många är även spända i sina käkar och en del lider av yrsel, säger Pär Hafstad.

Det ungdomarna har gemensamt är att de tillbringar alldeles för mycket tid framför datorer och smartphones. Det är framför allt en riktigt dålig ställning som uppkommer när de sitter eller står med telefonen i handen och böjer huvudet framåt i maximalt läge.

– Det är ytterläget som ger nack- och huvudvärk. I kombination med stress blir det förstås ännu värre.

Pär Hafstad, som har 30 år i yrket, kallar fenomenet face down. Någon passande svensk term finns inte. De senaste åren har han sett allt mer ryggproblem bland de yngsta patienterna, men tendensen är att nacken är det största bekymret. Vuxna har länge sökt för samma besvär, men den kommande generationen lär få ännu mer problem med nack- och huvudvärk eftersom det debuterar så tidigt, det är Pär Hafstad övertygad om.

Eftersom han fortbildar andra sjukgymnaster och även ägnar stor del av sin arbetstid åt att föreläsa har han ett stort kontaktnät och vet att problematiken är utbredd.

– Mina kollegor är lika bekymrade över utvecklingen som jag är. Men det går förstås att göra något åt det. Och ungdomar vill bli av med sin värk.

Egentligen handlar det mest om vad de inte ska göra. Några långa behandlingar är det sällan tal om, utan bara att förändra beteende.

– Jag ska helt enkelt försöka få Lisa att undvika vissa saker. För att bara efter några veckor må mycket bättre.

Men även om egen vilja och motivation är viktigt så spelar det också roll hur föräldrar hanterar det. Därför är det bra om tonåringen har med en förälder när de får tid på hans mottagning. Pär Hafstad vänder sig visserligen till ungdomarna själva när han förklarar och visar med hjälp av sina modeller, men för att det ska hända något krävs att föräldrarna också är informerade.

– De föräldrar jag möter har stor förståelse. För dem handlar det oftast om att få bekräftat vad de redan vet. Där kommer jag in som en auktoritet som ungdomarna lyssnar på.

Föräldrarna bör ta sitt ansvar, tycker han. inte minst genom att göra allt för att få ungdomarna att röra på sig, helst träna regelbundet och samtidigt minimera tiden framför dator och smartphone. Samt sträcka på sig.

– Många av ungdomarna som kommer hit har aldrig tränat och då är det ännu svårare att hitta rätt positionering.

För att stärka rörelseorganet och bättre klara belastningar i nackregionen finns många lämpliga träningsformer. Styrketräning fungerar bra om man arbetar med rätt muskelgrupper.

– Annars gympa, crosstrainer, tennis eller annat som involverar armarna. Men att ungdomarna överhuvudtaget kommer igång men något som de tycker är roligt blir avgörande för hur de mår, säger han.

Marika Rasmusson
marika.rasmusson@hd.se 042-489 93 73

Illustration: Maja Lindén
maja.linden@hd.se 042-489 94 53