Otrohet blir en flykt från det trygga och invanda

Hoppa över skaklarna. Spela bortamatch. Att vara otrogen eller bli utsatt för det kan vara lika jobbigt för båda parter. Det har etnologen Nicolas Jacquemot tittat närmare på.

Hälsa. Orsakerna till otrohet kan vara flera och variera från person till person menar etnologen och journalisten Nicolas Jacquemot, som skrivit boken "Där gräset är grönare - en studie i otrohet" (W&W).
Vissa blir vanvettigt förälskade i någon annan, en känsla som upplevs speciell och exklusiv. Detta bidrar också till att man tar sina känslor på stort allvar. Att ta steget och vara otrogen kan också bero på att somliga har större behov av kickar. Livet kan kanske gå i slentrian och man söker spänning på andra håll. Det är också ganska vanligt att den otrogna kan känna sig ensam i relationen - att de två i förhållandet inte ser varandra eller känner närhet till varandra.
Den vanligaste orsaken till otrohet, särskilt som män uppger, är att det "bara råkade hända", kanske med alkohol i kroppen och på annan ort.
- Det behöver inte alltid finnas något egentligt fel med relationen, utan tillfället att vara otrogen dyker upp helt plötsligt. Och är man bortrest eller på en konferens tycks det vara lättare att släppa på spärrarna, säger Nicolas Jacquemot.

Utlösande faktorer för otrohet kan också vara olika kriser i livet. Existentiella kriser kan utlösa stora behov av bekräftelse, och då kan otrohet vara en lösning. Men skillnaderna är stora och mångfacetterade, och enligt Nicolas Jacquemot är det svårt att generalisera kring varför otrohet inträffar.
Men det är långt ifrån alla som är otrogna. Omkring 38 procent av männen och 23 procent av kvinnorna uppger att de varit otrogna. I en stor undersökning gjord av Folkhälsoinstitutet visar att 80 procent av kvinnorna och 70 procent av männen vill leva i tvåsamhet utan att ha förbindelser vid sidan om.
- De allra flesta vill ha sin partner för sig själv. Tvåsamhetsidealet är tydligt i vårt samhälle. Om det nu beror på vår uppfostran eller biologi är svårt att säga, säger Nicolas Jacquemot.
I undersökningar märks ofta en tydlig skillnad mellan könen i synen på otrohet. För männen är det värsta om deras partner är sexuellt otrogen. För kvinnor upplevs det värre om mannen plötsligt säger att han har fått känslor för någon annan. Förklaringarna till dessa attityder hämtas ofta från biologin. Män kan aldrig vara hundra procent säkra på att barnet partnern ska föda är deras. Därför är män mer bekymrade för sexuell otrohet. Kvinnans motiv är annorlunda; de vill hålla kvar mannen så att försörjningen är säkrad. Därför är de mest rädda att mannen ska engagera sig känslomässigt i en annan relation.

Att en studie i otrohet kan sätta fingret på paradoxer märkte Nicolas Jacquemot när han gjorde intervjuer för sin bok.
- De allra flesta tycks sträva efter en slags grundtrygghet genom att finna en livspartner, flytta samman och bilda familj. Denna samlevnadsform har också hög status i hela det västerländska samhället. Men det är just här som paradoxen kommer in, när många upptäcker att de egentligen vill någonting helt annat. Trots att man har lyckats få det man ville uppnå är man inte nöjd utan söker spänning och kärlek utanför relationen. Otrohet blir som en flykt från det man byggt upp, det trygga och invanda. Det som man säger sig skatta högt, säger han.
Otrohet gör ont och drabbar de berörda. Även den som bedrar känner skuld och skam. Och eftersom otrohet har fördömts i mänsklighetens historia så länge vi kan minnas och av de flesta religioner, har också känslan av skam och svek adderats. När människor blev bofasta och började bruka jorden, dök också frågan om arv upp. Det blev viktigt att veta vilka som skulle ärva, och att vara sexuellt otrogen blev också ekonomisk och juridisk angelägenhet. Men i dag är det framför allt på det personliga planet som ett svek svider.
- Trohet har en stark symbolisk betydelse, det ses som ett kvalitetsmått på relationen. När man blir bedragen upplevs det som att förhållandets identitet och historia rasar samman. Man ser relationen i ett annat ljus, och i detta ljus får det inte längre något högt värde, säger Nicolas Jacquemot.

I Sverige har man en liberal inställning till sexualitet, och regelrätta fantasier om någon annan upplevs inte som otrohet. Det går en tydlig gräns vid fysiska handlingar. Kyssar, hångel och samlag anses som otrohet. Det är när tankarna och fantasierna passerat huvudet och övergår till handling, som det blir otrohet.
- Det finns dock gränszoner. Någon som chattar bort halva dagarna med andra på nätet till exempel. Det upplevs av många som väldigt olämpligt, men de flesta använder inte ordet otrohet om sådant, säger Nicolas Jacquemot.
Otrohet kan i vissa fall belysa det som är mindre bra i en relation. Kunde man inte kommunicera innan, kanske det blir lättare eller snarare tvunget när otroheten uppdagas. Men Nicolas Jacquemot ser inte otrohet som en bra lösning för att få till stånd en förändring. Kommunikation är det bästa receptet för att ta tag i en dålig relation.
- Att låta en relation som inte är bra få fortgå år ut och år in är ganska nedbrytande för båda parter. Skulle man våga prata mer med varandra och vara mer lyhörd för varandras behov tror jag inte att otrohet skulle vara lika vanligt, säger Nicolas Jacquemot.
TT Spektra/Manu Seppänen