Många vet inte att de lider av glutenintolerans
Att inte tåla gluten är mycket vanligare än vi tror. På grund av diffusa symtom går många omkring med sjukdomen utan att veta om det.
Bildmaterial
- Många glutenintoleranta har sjukdomen utan att vet om det. De går omkring med diffusa problem och vänjer sig vid att ständigt må lite dåligt och vara lite trötta, säger Anneli Ivarsson, lektor och barnläkare vid Umeå universitet.
Amning skyddar. Forskning från slutet på 1990-talet har visat att spädbarn bör introduceras för gluten medan de fortfarande ammas, eftersom amningen minskar risken att utveckla glutenintolerans.
Fakta/Glutenintolerans
* Glutenintolerans (celiaki) innebär att man inte tål gluten som finns naturligt i sädesslagen vete, råg och korn. Gluten skadar tarmludden, vilket leder till att näring inte kan tas upp i kroppen på ett normalt sätt.
* Glutenintolerans kan ge många olika besvär. Symtomen är oftast tydligast hos småbarn, i form av lös avföring eller förstoppning, vilket ibland kan leda till att barnet inte växer normalt. Äldre barn och vuxna har ofta vaga symtom som till exempel trötthet. Andra problem som kan förekomma är försenad pubertet, blodbrist, näringsbrist, benskörhet, depression och en lång rad andra hälsoproblem.
* Glutenintolerans missas ofta därför att besvären kan vara vaga och skilja sig åt mellan olika personer. Man kan även ha glutenintolerans utan några upplevda symtom och inte förrän senare i livet få hälsoproblem.
* Glutenintolerans påvisas genom ett blodprov som analyseras för markörer som tyder på sjukdomen. För att säkerställa diagnosen tas ett litet prov från tunntarmsslemhinnan. Sedan behandlas sjukdomen genom att man avstår från all mat som innehåller vete, råg eller korn.
* Det är viktigt att träffa läkare och dietist för utredning samt kostråd och inte börja äta glutenfri kost på egen hand om man misstänker att man har glutenintolerans.
Källa: Umeå universitet
HÄLSA.
Internationellt anses en person på hundra lida av glutenintolerans, även
kallad celiaki. Men enligt Anneli Ivarsson, som är barnläkare och lektor vid
Umeå universitet, så är antalet med största sannolikhet betydligt mycket
större.
- Vi ser bara toppen på ett isberg, säger Anneli Ivarsson, ansvarig läkare
för en stor svensk studie om glutenintolerans hos barn.
- Vi befarar att de som kommer till diagnos är långt ifrån alla, säger hon.
För att se vad som finns under ytan genomför man nu en stor studie vid Umeå universitet, i samarbete med forskare i Lund, Malmö, Växjö, Norrköping och Norrtälje, med screening av 8 000 tolvåriga skolbarn.
Ett enkelt blodprov visar om det finns misstanke om glutenintolerans. Därefter
säkerställs diagnosen genom ett prov från tunntarmsslemhinnan. Först då kan
man med säkerhet säga att personen har sjukdomen.
Gluten finns i sädesslagen vete, råg och korn. Hos den som har
glutenintolerans skadar gluten tarmludden i tunntarmen, vilket leder till
att näring inte kan tas upp i kroppen på ett normalt sätt. Små barn får
tydliga symtom med magproblem, som lös avföring eller förstoppning, vilket
kan leda till att barnet inte växer normalt.
Diffusa symtom
Men drabbas man senare i livet kan symtomen vara väldigt vaga, vilket gör
sjukdomen svårare att upptäcka. Äldre barn, som vanligtvis växer normalt
trots sjukdomen, och vuxna personer kan vara enbart trötta. Andra problem
som kan förekomma är försenad pubertet, blodbrist, näringsbrist, benskörhet
och depression. Personer med obehandlad glutenintolerans har dessutom en
viss ökad risk för så kallade autoimmuna sjukdomar, som diabetes och
sköldkörtelsjukdom.
- Många som går omkring med diffusa problem kanske vänjer sig vid att
ständigt må lite dåligt och vara lite trötta. Man tror till slut att man är
sådan som person, medan man egentligen har en missad glutenintolerans och
går omkring med en kronisk undernäring, säger Anneli Ivarsson.
Det är inte heller ovanligt att symtomen varierar för en och samma person
under livets gång, vilket gör sjukdomen ännu svårare att upptäcka.
Orsaken till glutenintolerans är en kombination av arv och livsstil. Har man
många infektioner tidigt i livet ökar det risken för att utveckla sjukdomen.
Senare forskning har också visat att man bör introducera gluten hos spädbarn medan de fortfarande ammas. Gluten bör dessutom till en början ges i små mängder.
Under 1970 och början av 1980-talet uppskattar man att ett barn på 1 000 fick
diagnosen glutenintolerans. Därefter skedde en dramatisk ökning - plötsligt
drabbades fyra gånger fler barn. Med största säkerhet berodde detta på
ändringar i spädbarnskosten, menar Anneli Ivarsson.
- Ett större antal barn började med glutenhaltig kost ganska abrupt, utan
pågående amning. Bakom detta låg att man från barnläkarhåll ville undvika
att de minsta barnen skulle få sjukdomen och rekommenderade därför att vänta
med glutenhaltig kost till sex månaders ålder, i stället för som tidigare
vid fyra månader.
Då hade många mammor redan slutat amma, vilket indirekt innebar att många barn
inte längre ammades när de introducerades för gluten.
Dessutom rekommenderade barnläkarkåren att man skulle minska halten protein i
barnmaten, vilket innebar att man minskade mängden mjölkprotein i välling
och gröt och i stället ökade mängden mjöl.
- Vid den tiden hade man ingen aning om att större mängder mjöl tidigt i
livet ökar risken för glutenintolerans. Det är vår forskning i slutet av
1990-talet som har visat detta, säger Anneli Ivarsson.
När resultaten kom ändrades kostrekommendationerna och antalet drabbade barn
föll tillbaka till ungefär samma nivå igen.
Immunologisk sjukdom
Förr trodde forskarna att om man genetiskt hade risken för celiaki så bröt
sjukdomen ut så fort man åt kost som innehöll mjöl, men nu vet man att det
är en immunologisk sjukdom och att den immunologiska processen kan starta
när som helst i livet.
Misstänker man att man har glutenintolerans är det viktigt att gå till läkare
och få det kontrollerat och inte själv testa att ta bort gluten ur kosten.
- Vad som då händer är att tarmen läker lite grann, men inte fullt ut och så
fort du äter något med gluten så återkommer skadan på tunntarmen. Dessutom
blir det svårare att genomföra en tillförlitlig utredning för att fastställa
eller avfärda misstankar om glutenintolerans, förklarar Anneli Ivarsson.
Den som fått diagnosen glutenintolerans kan genom dietist få råd om hur man
ska äta. Barn får även livsmedelsanvisningar på specialprodukter, som
exempelvis brödmix och pasta som är gjorda utan gluten.
Efter den studie som nu genomförs, planeras ytterligare en studie 2009-2010
med tolvåringar födda 1997.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus