Många vet inte att de lider av glutenintolerans

Att inte tåla gluten är mycket vanligare än vi tror. På grund av diffusa symtom går många omkring med sjukdomen utan att veta om det.

Internationellt anses en person på hundra lida av glutenintolerans, även kallad celiaki. Men enligt Anneli Ivarsson, som är barnläkare och lektor vid Umeå universitet, så är antalet med största sannolikhet betydligt mycket större.
- Vi ser bara toppen på ett isberg, säger Anneli Ivarsson, ansvarig läkare för en stor svensk studie om glutenintolerans hos barn.
- Vi befarar att de som kommer till diagnos är långt ifrån alla, säger hon.

För att se vad som finns under ytan genomför man nu en stor studie vid Umeå universitet, i samarbete med forskare i Lund, Malmö, Växjö, Norrköping och Norrtälje, med screening av 8 000 tolvåriga skolbarn.

Ett enkelt blodprov visar om det finns misstanke om glutenintolerans. Därefter säkerställs diagnosen genom ett prov från tunntarmsslemhinnan. Först då kan man med säkerhet säga att personen har sjukdomen.
Gluten finns i sädesslagen vete, råg och korn. Hos den som har glutenintolerans skadar gluten tarmludden i tunntarmen, vilket leder till att näring inte kan tas upp i kroppen på ett normalt sätt. Små barn får tydliga symtom med magproblem, som lös avföring eller förstoppning, vilket kan leda till att barnet inte växer normalt.
Diffusa symtom

Men drabbas man senare i livet kan symtomen vara väldigt vaga, vilket gör sjukdomen svårare att upptäcka. Äldre barn, som vanligtvis växer normalt trots sjukdomen, och vuxna personer kan vara enbart trötta. Andra problem som kan förekomma är försenad pubertet, blodbrist, näringsbrist, benskörhet och depression. Personer med obehandlad glutenintolerans har dessutom en viss ökad risk för så kallade autoimmuna sjukdomar, som diabetes och sköldkörtelsjukdom.
- Många som går omkring med diffusa problem kanske vänjer sig vid att ständigt må lite dåligt och vara lite trötta. Man tror till slut att man är sådan som person, medan man egentligen har en missad glutenintolerans och går omkring med en kronisk undernäring, säger Anneli Ivarsson.

Det är inte heller ovanligt att symtomen varierar för en och samma person under livets gång, vilket gör sjukdomen ännu svårare att upptäcka.
Orsaken till glutenintolerans är en kombination av arv och livsstil. Har man många infektioner tidigt i livet ökar det risken för att utveckla sjukdomen.

Senare forskning har också visat att man bör introducera gluten hos spädbarn medan de fortfarande ammas. Gluten bör dessutom till en början ges i små mängder.

Under 1970 och början av 1980-talet uppskattar man att ett barn på 1 000 fick diagnosen glutenintolerans. Därefter skedde en dramatisk ökning - plötsligt drabbades fyra gånger fler barn. Med största säkerhet berodde detta på ändringar i spädbarnskosten, menar Anneli Ivarsson.
- Ett större antal barn började med glutenhaltig kost ganska abrupt, utan pågående amning. Bakom detta låg att man från barnläkarhåll ville undvika att de minsta barnen skulle få sjukdomen och rekommenderade därför att vänta med glutenhaltig kost till sex månaders ålder, i stället för som tidigare vid fyra månader.
Då hade många mammor redan slutat amma, vilket indirekt innebar att många barn inte längre ammades när de introducerades för gluten.

Dessutom rekommenderade barnläkarkåren att man skulle minska halten protein i barnmaten, vilket innebar att man minskade mängden mjölkprotein i välling och gröt och i stället ökade mängden mjöl.
- Vid den tiden hade man ingen aning om att större mängder mjöl tidigt i livet ökar risken för glutenintolerans. Det är vår forskning i slutet av 1990-talet som har visat detta, säger Anneli Ivarsson.
När resultaten kom ändrades kostrekommendationerna och antalet drabbade barn föll tillbaka till ungefär samma nivå igen.
Immunologisk sjukdom

Förr trodde forskarna att om man genetiskt hade risken för celiaki så bröt sjukdomen ut så fort man åt kost som innehöll mjöl, men nu vet man att det är en immunologisk sjukdom och att den immunologiska processen kan starta när som helst i livet.
Misstänker man att man har glutenintolerans är det viktigt att gå till läkare och få det kontrollerat och inte själv testa att ta bort gluten ur kosten.
- Vad som då händer är att tarmen läker lite grann, men inte fullt ut och så fort du äter något med gluten så återkommer skadan på tunntarmen. Dessutom blir det svårare att genomföra en tillförlitlig utredning för att fastställa eller avfärda misstankar om glutenintolerans, förklarar Anneli Ivarsson.

Den som fått diagnosen glutenintolerans kan genom dietist få råd om hur man ska äta. Barn får även livsmedelsanvisningar på specialprodukter, som exempelvis brödmix och pasta som är gjorda utan gluten.
Efter den studie som nu genomförs, planeras ytterligare en studie 2009-2010 med tolvåringar födda 1997.

Ann-Cathrine Johnsson/TT Spektra
ac.johnsson@ttspektra.se