Ladda rätt inför Vasaloppet
Intresset för att fixa med sitt kök har ökat rejält de sista fem-sex åren. Och trenden verkar hålla i sig. Vi flyttar oftare nuförtiden och vill renovera. Dessutom tror en del kökstillverkare på viss skjuts när många hyresrätter görs om till bostadsrätter och folk vill sätta egen prägel på inredningen.
Bildmaterial
Skavsår - en svårkurerad plåga.
Håkan Westin har kört 16 Vasalopp och vunnit två av dem. Nu hjälper han andra att förbereda sig på bästa sätt för de nio milen mellan Sälen och Mora.
Vinterns stora mandomsprov Vasaloppet är världens största och längsta skidlopp. 14 000 män och kvinnor står på startlinjen den första helgen i mars.
Bästa tipsen för att undvika skavsår
* Starta inte med helt nya pjäxor. De ska vara lagom inåkta.
* Åk inte heller med för gamla pjäxor. Trasigt foder och andra ojämnheter kan skava mot foten.
* Glöm farmors raggsockor. Strumpor är en viktig investering, de måste sitta bra på foten för att inte orsaka skavsår.
* Tejpa fötterna i förebyggande syfte. Specialtejp finns att köpa på apoteket.
* Glöm inte att klippa tånaglarna.
Källa: Vasalöparen
Skavsår en lömsk fiende
Formen må vara på topp, skidorna rätt vallade och föret perfekt. Skidfesten kan ändå få ett snöpligt slut. Skavsår heter längdskidåkarens värsta fiende.
Enligt Ulf Hållmarker som är Vasaloppets tävlingsläkare, hör skavsår till de vanligaste orsakerna till att åkare tvingas avbryta loppet. Förutom att det är plågsamt är det nämligen också svårkurerat. Är blåsan på hälen ett faktum känns varje kilometer som en plåga och det brukar inte finnas så många andra alternativ än att kliva åt sidan.
Vid kontrollerna längs spåret finns möjlighet att få komma in i värmen och få hjälp med att ta hål på eventuella blåsor.
- Normalt gör vi rent och sätter på ett så kallat compeedplåster för att åkaren ska kunna fortsätta, säger Ulf Hållmarker. Nya pjäxor är ofta boven dramat. De känns sköna de första milen men sedan är det kört.
Under Vasaloppsveckan går det åt närmare 2 000 compeedplåster.
Det finns ett Vasalopp för alla
Kortvasan 23 februari: 3 mil mellan Oxberg och Mora. Öppet även för barn över 12 år.
Tjejvasan 24 februari: 3 mil bara för kvinnor med start i Oxberg och målgång i Mora.
Öppet spår 25 och 26 februari: Samma sträcka som Vasaloppet dock utan tävlingsstress. Öppet både för damer och herrar.
Stafettvasan 26 februari: Fem deltagare i varje lag ska på kortast tid ta sig mellan Sälen och Mora.
Halvvasan 27 februari: 4,5 mil mellan Oxberg och Mora. Öppet både för damer och herrar.
Skejtvasan 2 mars: Vasaloppsveckans enda tävlings- och motionslopp i fri teknik. 3 eller 3,4 mil.
Vasaloppet 4 mars: Klassikernas klassiker går alltid av stapeln första helgen i mars med start i Sälen och målgång i Mora.
HÄLSA.
Gedigen grundträning i all ära, avgörande för hur lyckosam resan blir i fädernas spår kan vara de sista dagarnas förberedelser. En stadig frukost på tävlingsdagen räcker inte långt när världens längsta skidlopp ska avverkas. Energidepåerna måste fyllas på långt tidigare både med vätska och rätt kost.
Det berättar Håkan Westin som numera verkar i kulisserna på Vasaloppet och servar elitåkarna. Han arrangerar också Vasaloppsläger hemma i Sollefteå för motionärer som vill vässa form och teknik ytterligare. I år har den milda vintern saboterat skidträningen för många, men Håkan Westin säger att det finns många sätt att kompensera utebliven snöträning.
- Rullskidor kommer man långt på, den träningen ger ungefär samma effekt som vanlig skidåkning. Stavgång är också bra, liksom paddling.
Överkroppsträningen är viktig eftersom det är mycket stakning i Vasaloppet. Enligt Håkan Westin är det vanligt att framför allt tjejer glömmer att träna armarna tillräckligt.
Tre dagar före loppet är det dags att på allvar börja ladda batterierna med kolhydratrik kost som pasta, ris, potatis och gryn av olika slag. Det är också viktigt att dricka mycket, och för kvinnor som kanske inte är vana vid att äta så stora mängder kan det vara en god idé att komplettera med kolhydratrika sportdrycker.
- Jag brukar rekommendera dem som kan att köra med vätskebälten för att också kunna fylla på under loppet, säger Håkan Westin.
Starten i Vasaloppet går redan klockan 8.00 på morgonen vilket betyder tidig uppstigning för de tävlande. Gröt, müsli med fil eller yoghurt, smörgåsar och fruktjuicer är bra att gå på även om aptiten för många inte brukar vara den bästa vid den tiden på dygnet.
För en motionsåkare väntar en närmare tio timmar lång kraftansträngning och för att inte krafterna ska ta slut före Mångsbodarna gäller det att fylla på längs vägen. Det är drygt en mil mellan kontrollerna där det i vanlig ordning serveras blåbärssoppa, buljong, vatten, sportdryck, bullar och bananer. Håkan Westin rekommenderar minst två muggar vid varje kontroll, gärna både vatten och blåbärssoppa.
Hur väl man laddat inför loppet, både vad gäller grundträning och föreberedelserna de sista dagarna, brukar visa sig ganska snart. Tävlingen startar visserligen i maklig takt eftersom trängseln är stor, men det gör också att mycket frustration och oförbrukad energi hinner lagras i kroppen. Efter cirka två mil brukar det lossna och då är det lätt att tempot skruvas upp och åkarna helt enkelt kör slut på sig.
- Folk blir som tokiga, många har spärrtiderna fasttejpade på stavarna för att inte riskera att komma för sent. Dessutom jagar många en bra sluttid och hoppar hellre över drickakontrollerna för att inte tappa 50 placeringar, berättar Håkan Westin med ett skratt.
Efter loppet gäller förutom vila att snabbast möjligt få i sig något för att kroppen ska återhämta sig. Russin, en banan eller lite choklad är bra att ha till hands i ryggsäcken. Värme är också viktigt och trots en enorm logistisk utmaning brukar det gå relativt smidigt få tillbaka sina överdragskläder.
Kristina Erkenborn/TT Spektra
kristina.erkenborn@ttspektra.se
Döden i spåret
Enligt flera undersökningar är Vasaloppsåkaren friskare och lever längre än genomsnittet av befolkningen. Trots det har vinterns stora mandomsprov skördat en del offer genom åren.
Mellan 1970 och 2005 har totalt 13 personer avlidit i spåren. Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet har i en studie använt Vasaloppet för att titta närmare på sambandet mellan dödlighet och intensiv fysisk aktivitet.
Studien visar att alla utom en av de avlidna led av någon form av hjärtsjukdom. Baserat på intervjuer har forskarna gjort den bedömningen att flera av dem sannolikt hade blivit avrådda från att ställa upp i Vasaloppet om de hade konsulterat en läkare. En intressant aspekt av studien är att fem av dödsfallen skedde i samband med starten och ytterligare fyra inom 50 km - alltså inte efter långvarig utmattning.
Lömska kylskador
Kylan är ytterligare en riskfaktor för Vasaloppsåkaren. 1987 var det -30 grader vid starten och ännu kallare på flera andra platser längs spåret. Det året tvingades två personer att amputera bort förfrusna tår. Nu har kontrollen skärpts och åkare med vita kinder tas åt sidan och får komma in och värma sig.
Det är svårt att känna kylans effekter när kroppen är varm, men öronlappar och gärna en heltäckande mössa av "rånarluva-modell" rekommenderas om det är riktigt kallat. Proffsen brukar tejpa kinderna med vit sporttejp. Tumhandskar är också att föredra framför fingervantar.
Kristina Erkenborn/TT Spektra
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus