"Vi ger hjälp till självhjälp"

När tillvaron rämnar. Ofta är psykiska kriser en förutsättning för att vi ska utvecklas och mogna, men de kan också begränsa oss om vi inte får hjälp. I Helsingborg finns Sveriges enda krismottagning som omfattas av högkostnadsskyddet. Här får 750 nya patienter varje år stöd att ta sig från mörker till ljus. Vi har mött två av dem.

Hälsa. — Man ska känna att man har ett viktigt möte när man kommer hit. Som patient ska man veta att man är den viktigaste, säger Evalena Eriksson.
Redan när de gick psykoterapeututbildningen hade Evalena Eriksson och Madelein Persson tankar på att starta något eget tillsammans. Att det blev just en krismottagning var för att människor i kris ofta faller mellan stolarna i den vanliga vården. Primärvården kan erbjuda kuratorsamtal, men resurserna är otillräckliga.

På Samtalsakuten får 80 procent av alla som söker hjälp tid inom tio dagar. Personalkonferenser och byråkratiska beslutsprocesser är nästan helt eliminerade.
Den allra första verksamhetsdagen för sju år sedan hade Samtalsakuten telefontid i två timmar. Då ringde 30 personer och fem kom och slog på dörren. Trycket har konstant varit lika hårt under åren som gått och patientantalet skulle lätt kunna fördubblas om det fanns ekonomiska medel.
— Vi gör en bedömning redan vid första telefonsamtalet. Många säger att de har mått dåligt hela livet och då brukar vi istället rekommendera dem att gå i längre terapi. Lika många har arbetsrelaterade stressproblem och då måste vi hänvisa till företagshälsovården, säger Evalena Eriksson och släpper in lite luft från den lilla innergården där både katter och igelkottar håller till.
— Det händer idag att man ger antidepressiv medicin mot sorg, men vi är av uppfattningen att man inte kan medikalisera bort livsproblem. Om du klarar en kris utan medicin ökar tilltron till dig själv och du växer, säger Madelein Persson.
Det betyder inte att psykoterapeuterna aldrig rekommenderar patienterna att även söka läkarvård. Ibland är det nödvändigt med både och.

Inom psykologin brukar man skilja mellan utvecklingskriser och traumatiska kriser. De förra tillhör livet och dess omställningar. De kan komma hos det lilla barnet när det börjar i förskola, när tonåringen ska frigöra sig från sina föräldrar, när den vuxna människan ska hitta någon att dela livet med, när ålderdomen gör sig påmind eller när vi går i pension. Traumatiska kriser utlöses som orden antyder av svåra, yttre påfrestningar.
— De flesta av våra patienter har kriser som utlösts av trauman. Som misshandel eller rån, ett hus som brunnit ner, ett barn som tagit liv av sig, en plötslig och oväntad skilsmässa efter 30-års äktenskap eller en nära anhörigs död, säger Evalena Eriksson och Madelein Persson fortsätter:
— Oftast har kriserna med relationer att göra. När de nära relationerna blivit katastrofala.
De över 4 000 patienterna som mottagningen tagit emot hittills har varit mellan 18 och 93 år, från hela Skåne och ur alla samhällsklasser och yrkesgrupper. De allra flesta som söker hjälp är mellan 30 och 40 år.
— Det är perioden då allt ska ske. Människor i den här åldern har höga krav på sig i dagens samhälle. Man ska ha utbildat sig, rest jorden runt, jobbat på barnhem i Indien, skaffat familj och se bra ut, säger Madelein Persson.

Både hon och Evalena Eriksson slår fast att krishjälp inte handlar om att ge råd utan hopp. Hopp om att allt inte kommer att fortsätta vara förfärligt resten av livet.
— Det vi ger är hjälp till självhjälp. Och vi lyssnar när ingen annan orkar lyssna och vi lever oss in. Visst, ibland kan det komma mycket nära en själv. Det går inte att förhålla sig kall, säger Evalena Eriksson.
Den som fastnar i en kris riskerar att bli bitter, men den som går igenom den och kan använda sig av den börjar prioritera annorlunda och inse vad som verkligen är värdefullt i livet. Det är psykoterapeternas erfarenhet.

Samtalsakuten har två gånger vunnit distriktsnämndens upphandling av kris- och samtalsterapi och har nu ett avtal som sträcker sig till 2010. Att patienter erbjuds tio krissamtal som omfattas av högkostnadskortet och alltså inte kostar mer än vanliga sjukvårdsbesök är något som är unikt i Sverige. Det är ett politiskt beslut att det ska vara just tio samtal. För de flesta patienter räcker det, men inte för alla.
— Det är ju inte så att man är portad här för gott om man har gått här en gång, men det måste ha hänt något nytt eller ha gått en tid för att man ska få komma igen, förklarar Evalena Eriksson.
Hon och Madelein Persson tycker att det är skamligt att det vanligtvis kostar betydligt mer att få hjälp om man har ont i själen än om man har ont i benet.
— En patient till mig hade också haft cancer. Men hon sa att hon hellre fick cancer igen än mådde så dåligt psykiskt som hon gjort. Ändå är det mycket lättare att få vård för fysiska problem.

Alla patienter får fylla i utvärderingar efter avslutad terapi på Samtalsakuten och en forskare ska snart göra en extern utvärdering. De sju psykoterapeuterna, de flesta på deltid, är noga med att dokumentera verksamheten och föra statistik. Det är ett måste i ett samhälle där ord som evidensbaserad vård och kostnadseffektivisering allt mer går hand i hand.
—  Vi har helt säkert sparat massor av pengar åt samhället. Många patienters sjukskrivningar har förkortats, säger Evalena Eriksson.

Även bland de anställda på mottagningen är sjukfrånvaron mycket låg.
— Under mina 44 år som yrkesverksam har jag aldrig känt mig så frisk, glad och fri. Även om det periodvis är slitsamt, säger Evalena Eriksson och Madelein instämmer i att jobbet är mycket roligare nu.
De har planer på att utöka verksamheten och sneglar mot Malmö och Lund där behovet är stort. Men hur det blir är en fråga för politikerna.