Yoghurt och fil håller magens bakterier i styr
Mataffärens mjölkkyl är fullproppad av fil och yoghurt med konstiga namn – acidophilus, bifilus och gefilus. På förpackningarna kan vi läsa att det är levande bakteriekultur i och att det ska lösa allt vad magproblem heter.
Bildmaterial
Probiotiska bakterier finns i alla yoghurtar, men i mycket större mängd i hälsoyoghurtar och -filer. På vissa yoghurtprodukter står det bara "innehåller yoghurtbakterier" och det kan betyda att det inte fortfarande är levande bakterier.
Vi har redan många miljoner probiotiska bakterier i tarmarna, men vi har ändå för få. Att äta hälsoyoghurt regelbundet skapar balans i magen mellan de snälla och dumma bacillerna.
Probiotiska bakterier finns i alla yoghurtar, men i mycket större mängd i hälsoyoghurtar och -filer. På vissa yoghurtprodukter står det bara ”innehåller yoghurtbakterier” och det kan betyda att det inte fortfarande är levande bakterier.
Mataffärerna har ett stort utbud av yoghurt med olika bakteriekulturer. Det var faktiskt bättre förr när det gäller probiotika. För femtio år sedan hade svenska barn en mer sammansatt bakterieflora och det beror troligtvis på det renliga samhälle vi lever i dag.
Probiotika i mjölkkylen
Proviva: Företagets produkter innehåller probiotikan Lactobacillus plantarum 299v. Ska vara bra för de med stressmage (colon irritabile).
Cultura dofilus: Probiotiska livsmedel som innehåller Lactobacillus casei F19 och vissa produkter innehåller också Lactobacillus acidophilus och Bifidobacterium lactis.
Liva. Serie med frukt- och yoghurtdrycker som innehåller Lactobacillus reuteri protectis.
Verum hälsofil och hälsoyoghurt. Innehåller Lactococcus lactis L1A.
Milko fjällyoghurt. Innehåller acidophilus- och bifidusbakterier.
Valio yoghurt och fil. Innehåller acidophilus- och bifidusbakterier, samt Lactococcus lactis.
Valio Gefilus. Fruktdryck som innehåller Lactobacillus rhamnosus GG.
A-fil: Innehåller acidophilusbakterier i utspädd form.
Onaka: Innehåller bifidusbakterier i utspädd form.
Ordlista för yoghurtvännen
Probiotika: Magvänliga tarmbakterier som ofta finns i mejeriprodukter. Probiotiska livsmedel är produkter som innehåller kulturer av levande mikroorganismer som påverkar tarmens bakterieflora positivt genom att motverka sjukdomsalstrande bakterier.
Prebiotika: Ämnen som stimulerar tillväxten av probiotika. Finns bland annat i lök, tomater, vitlök och havre.
Lactobaciller: En familj med probiotika-bakterier. Den vanligaste är Lactobacillus acidophilus, som finns i flera yoghurtar och filer (som ofta heter något med acidophilus eller dofilus). Andra sorters lactobaciller är casei, lactis, plantarum, reuteri och rhamnosus.
Bifidobacterium: Mjölksyrebakterie som ingår i många yoghurtar och filer (som ofta heter något med bifidus).
HÄLSA.
Förr var det de åldrande männen och kvinnorna på yoghurtförpackningen som antydde att det här med yoghurtkultur var något magiskt som skulle göra under för kroppen. Men för några år sedan började fler och fler specialyoghurtar dyka upp. De hette saker på latin och lovade att skapa balans i kroppen. Alla dessa svåra ord antyder att det är så kallade probiotiska bakterier det handlar om. Probiotika är snälla tarmbakterier, små fighters som överlever den sura miljön i magsäcken och färdas vidare ner i tarmarna, där de växer till sig igen och motverkar de dåliga bakterierna.
– Vi har redan många miljarder av de här bacillerna i tarmarna, men troligen för få sorter. Det kan de här yoghurt- och filprodukterna hjälpa till med, säger Elisabeth Norin, docent på Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi på Karolinska institutet.
Att vi i dag har för lite bakteriesorter beror troligen på vår renliga livsstil.
– Vi har fått bättre hygien och levnadsstandard och får helt enkelt inte i oss de bakterier som magen och tarmarna behöver. På 40-talet hade svenska barn mer sammansatt bakterieflora i tarmarna än vad barn har i dag och vi tror att vårt moderna samhälle har rubbat bakteriebalansen i tarmarna. Bakterierna är våra bästa vänner, men när de hamnar i obalans blir hela kroppen i obalans.
Hur bra hälsoyoghurtar egentligen är debatteras friskt bland forskarna. Enligt Elisabeth Norin finns det studier som visar att bakteriekulturer kan påverka allt från immunförsvaret till magsår.
– De här probiotiska livsmedlen är inga läkemedel, men goda och nyttiga kosttillskott.
Elisabeth Norin tycker att man ska äta hälsoyoghurtarna även om deras gynnsamma effekter inte är helt bevisade. Även folk med laktoskänslig mage kan frossa i acidophilus, eftersom probiotiska bakterier oftast bryter ner laktosen.
I Elisabeth Norins kyl finns det en mängd bakterieberikade yoghurtar. Hon tycker nämligen inte att man bara ska välja en produkt och en bakteriesort, utan prova alla möjliga.
– Man ska se till att få i sig yoghurtbakterier från många olika håll. Själv går jag systematiskt tillväga i kyldisken, kollar vilken jag köpte senast och tar den bredvid. Vi ska ha alla olika sorters probiotiska bakterier i tarmarna, så det är bara att blanda och ge.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus