Kylskåpet avslöjar din hälsa

Var tredje svensk har matlagning som sitt stora fritidsintresse. Och på tv är det matprogram varje dag. De extrema dieterna blir inte färre utan fler och vem känner sig inte förvirrad? Vi bad kostrådgivaren Eva Cederholm att öppna ett kylskåp och släppa in lite ljus.

Hälsa. Det är måndag morgon och hemma hos Sanja Streuli har man och barn gått till sitt. Det är Sanjas födelsedag, men det står ingen tårtrest kvar från lördagens kalas. För Nick fyra år och Theo sex, är mjölkproteinallergiker.

Fast schemat är späckat för Sanja som är marknadsförare och eventplanerare, öppnar hon sina kylskåpsdörrar och låter kostrådgivaren Eva Cederholm kommentera innehållet. Och då ser vi att här lagas det ofta soppor och stora grytor med kött, rotfrukter och grönsaker. Mat från grunden precis som hennes serbiskfödda mamma alltid gjort.

– Jag vill att mat ska smaka gott. Inte bara ligga som små öar på tallriken. Men visst åker det in en Krögarpytt i frysen ibland. Och färdiga köttbullar tar jag till när det kniper, utan att ha dåligt samvete. Man måste det.

Eva Cederholm har tittat i många kylskåp och när hon lyft och undersökt, dissat och hissat ger hon Sanja det bästa betyg man kan få:

– Det är nästan som det skulle vara mitt eget. Jag är imponerad över hur medveten du är.

En liten flaska koncentrerad ekologisk citronjuice, som Sanja portionerar ut teskedsvis för att ge matlagningen en brytning av sött och surt, lyfts fram i förmiddagsljuset.

– Den här är jättebra, man kan droppa lite i kranvattnet man ställer fram på bordet också. Annars är juicer ett gytter. De är dyra och vad betalar vi för, hur mycket näring är det kvar?

Havredrycken höjs som en segerbuckla i Evas hand.

– Det är mycket nyttigare för dem som inte tål mjölk. Jättebra när man till exempel lagar pannkakor.

Allergiska reaktioner av mejerivaror från kor drabbar oftast barn. Laktosintoleranta vuxna som inte har enzym att bryta ner mjölksockret, eller de som är känsliga för mjölkprodukternas proteiner går ibland med oro över svullen mage och diarréer utan att veta vad det är.

Och många har någon form av glutenintolerens. De värst drabbade måste avstå från de flesta sädesslag. Kroppen fungerar inte som en postlåda, man stoppar sina brev i, och så distribueras de raka vägen dit det ska. Den är en känslig kemilåda, där allt kan gå fel.

– Titta mozzarella! Getost. Och rårörda lingon... Jag blir lycklig när jag ser ditt kylskåp. Det ser ut som ni har jättebra matvaror.

Sanja Streuli tar lovorden med fattning.

– Vi har nog alla blivit mer medvetna om kosten. Men det är lätt att åka ner till GA-torget på lördagen och köpa hem en massa nyttiga frukter och grönsaker. Men hur ska de användas? Där känner vi oss nog rätt osäkra.

Sanja och hennes man började med att undvika kolhydrater för att gå ner i vikt. Men när de upptäckte hur mycket bättre de mådde och att ballongmagen försvann, fortsatte de med den reducerade kolhydratkosten.

Medelhavsdiet, LCHF, Functional foods, Atkins, Stenåldersdiet, Ayurveda, Viktväktarna, Isodiet. "Landet Brunsås" finns inte mer. Fast husmanskosten puttrar på restaurangspisen igen, är det längesedan vi var ett homogent matland. Det finns så många kostkoncept och antagligen hade inte något överlevt om de inte alla lockat oss att bli smalare.

Västvärlden är drabbat av både undernäring och övervikt. Människor i "informationssamhället" vet helt enkelt inte vad de ska äta. Eva brukar säga: Om inte den som tränar äter rätt, förlorar den muskelmassa i stället för att bygga upp... Men egentligen är det så enkelt, tycker hon.

– Vi måste börja med att tänka på kärnan och det är våra magar. Det krävs en uppsättning arbetsdugliga enzymer för att kunna smälta kolhydrater, fett och proteiner.

– Har man fel balans på både bakteriefloran och enzymerna, tar man inte upp näringen, hur mycket man än äter. Det är det nutidsmänniskan inte gör.

Vi får i oss för lite mineraler och vitaminer och är undernärda, säger Eva. Och de senaste forskarrönen pekar åt samma håll. Grönsaker som börjar förlora sina vitaminer och mineraler från stunden de skördas, blir allt tommare på resan ut till butikerna.

– De kanske har kvar 40 procent av näringen när vi äter dem. Men om vi inte har en bra bakterieflora, kan det hända att vi bara drar nytta av 20 procent.

Eva Cederholm började köpa ekologiskt för 18 år sedan. Redan när hon jobbade som aupair i USA och såg alla feta människor som bara åt lättprodukter undrade hon vad det var för land hon kommit till. Hon läste livsmedelskemi och näringslära på högskolan och utbildade sig till kostrådgivare på Paúluns i Stockholm.

Men fetman spred sig till Sverige. Och i stället för att tycka att allt är ett enda hokus pokus, ser hon mönstren. Matens kemi och våra kroppar ska funka ihop. Med tiden fann hon att vissa goda råd hjälpte på vissa, och inte på andra. Vad är det för viktiga saker som skiljer oss åt?

– En del ska inte äta kött för att det lagras som fett i kroppen och skapar en obalans som gör att vi inte kan ta upp näringen vi behöver. Och det finns inga dieter som får oss att vara smala och fina utan att vi ändrar på livsstilen.

Evas matfilosofi i dag, ryms nästan i ett nötskal. Hon vill ge så få, men konsekventa förslag till förändringar som möjligt, för att det ska fungera allra bäst. Ät varierat. Alla behöver mer B-vitaminer och rikligt med antioxidanter.

Hjärnan är uppbyggd av mättat fett, därför är det bra att vi får i oss smör.

– Stek i det som vi gjorde förr. Det tål högre värme än oljorna. Och välj en smörbaserad produkt på brödet.

Fisk är bra. Och alla tål kalkon men inte kyckling. En del mår inte bra av tomater som kan ge en av de vanligaste födoämnesallergierna. Bröd och potatis ska vi vara försiktiga med. Men Eva gillar själv bröd.

– Havre och råg är de bästa sädesslagen. Och det ska definitivt vara bakat på surdeg säger hon med ett finger krökt om örat på sin juvelgröna tekopp med specialimporterat grönt te i.

Vi har återvänt till hennes mottagning i en före detta butikslokal på Drottninggatan. Utanför de stora skyltfönstren, bär förmiddagstidiga hem pizzakartonger och Ica-kassar.

– Många tror att de handlar hälsosamt men industrin utnyttjar alla som inte är så medvetna.

Det finns så många fällor. Eva tycker ofta det räcker att använda det sunda förnuftet. Att känna efter vad som är bra.

– Och missa inte chansen att njuta. Att alltid neka sig något gott och trevligt kan man också bli sjuk av. Så att fika med väninnorna är nyttigt på sitt sätt och absolut ingen katastrof.

Däremot använder Evaofta ordet "katastrof" när hon stöter på giftigheter i våra kylskåp. Om kött- och grönsaksfonder med cancerframkallande aromater. Misstänkt farliga lektiner och fytinsyror. Om stekmargarin och konstgjorda tillsatser som bara är smink och tomma kalorier.

Sedan Eva fått båda brösten och lymfkörtlarna bortopererade, har hon upptäckt att hennes matfilosofi stämmer med doktor David Servan-Schreibers, som skrev boken "Anti Cancer, ett nytt sätt att leva". Först ville hon inte läsa den. Hon skulle "fixa det ändå". Men så fick hon se den i bokdisken, smygläste och upptäckte hur lika de tänker. Och ändå satt hon där en dag för ett år sedan med diagnosen, extremt hormonellt betingad bröstcancer.

– Jag fick lång näsa. Men också bekräftelse på att jag tänkt och ätit rätt För det var säkert min kost som gjorde att jag klarade den tuffa kuren. Jag tappade håret men mådde ju så himla bra i övrigt under hela behandlingen och nu efteråt.

Eva är rätt säker på att det är livsstilen som ligger bakom många sjukdomar och nya diagnoser.

Natur- och jägarfolken på vår jord har inte diabetes, inte hjärt- och kärlsjukdomar och får inte stroke. Deras blodtryck stiger inte med ökad ålder, det ligger kring 115/70 hela livet. Precis som stenåldersmänniskan, äter de mycket kött och fisk, grönsaker, frukt och nötter. Inga spannmåls- och mejeriprodukter.

Men vi brukar ju säga att människan är anpassningsbar. Ska vi behöva käka som för 5 000 år sedan då?

Det är våra stenåldersmagar som begränsar oss. Fast vissa är uppdaterade och klarar dagens kosthållning bättre än andra. Så är det till exempel med förmågan att bryta ner laktos i tarmen. Med undantag för finländare och samer har nordborna haft kreatursuppfödning och mjölk i sin kost under lång tid och hunnit vänja sig.

När vi står i butiken och undrar vilken diet vi senast läste skulle vara bra, är det lätt att följa Evas råd: Köp ekologiskt, kolla innehållsförteckningen och undvik vetemjöl, vitt socker, lättprodukter och genmodifierad majs och soja. Och den som har problem med tarmen ska kanske överväga hennes råd att undvika griskött.

Rödbetor, gurkmeja, basilika, persilja, och alla kryddor som inte är saltberikade, är bra.

– Jag gör ofta en yoghurtsås på massor av klippt basilika, olivolja, pressad vitlök och lite salt som jag har till mycket. Basilika höjer immunförsvaret. Och det är det vi ska gå in för.

Vilken måltid på dagen slarvar vi mest med?

– Det är frukosten. Men gör en äggröra eller ät kokt ägg och ta ett par frukter, så får du en fantastisk frukost. Frukten på morgonen gör att du inte blir så sugen på det söta på eftermiddagen. Men de bästa fibrerna finns i grönsaker och frukter och är bättre än smörgås.

– Men gör vi en god macka med lite hackad färsk basilika, persilja, kalkonkött eller nötsalami, så är det egentligen en supersmörgås. Vi ska bara veta hur vi ska kombinera maten.

Och när du själv struntar i vad som är nutriologiskt korrekt?

– Jag kan längta som bara den efter kokt wienerkorv och potatismos, när jag varit utomlands. Och det är inte det värsta livsmedlet om man väljer korvar med större köttmängd.

– Jag offrar ingenting för min matnjutning. Jag älskar verkligen mat.

Birgitta Lööf birgitta.loof@hd.se042-489 90 18