Den nyttiga bacillen
Det snörvlas och hostas lite varstans i landet just nu. Men vad vi än tycker om bakteriernas framfart är de faktiskt våra allra bästa vänner. Utan dem skulle vi helt enkelt inte överleva.
Bildmaterial
Tore Midtvedt är professor emeritus vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi på Karolinska Institutet i Stockholm.
Legionellabakterie (legionella pneumophila).
Vanliga bakterier
Salmonella. Många arter kan orsaka allvarlig magåkomma.
Stafylokocker orsakar allvarliga, svårbehandlade infektioner och matförgiftning.
Streptococcus pneumoniae (Pneumokocker). Pneumokocker, som är bland de vanligaste luftvägsbakterier, bildar karakteristiska kedjor som ett resultat av bakteriens tillväxt.
Klamydiabakterier. Chlamydia trachomatisbakterier från livmoderhalsprov.
Helicobacter pylori kan orsaka magsår.
Campylobacter är en bakteriegrupp som kan orsaka matförgiftningar.
Escherichia coli, är huvudsakligen en nyttig bakterie.
Källa: Smittskyddsinstitutet
Bakterier och virus
Både virus och bakterier är mikroorganismer som kan orsaka sjukdom.
De flesta virusinfektioner tas omhand av kroppens immunförsvar som läker ut infektionen. Virus kan också finnas latent i kroppen, men immunförsvaret hindrar dem från att utvecklas.
Bakterieinfektioner är generellt ovanligare än virusinfektioner. Bakteriens struktur gör att den kan påverkas av antibiotika. Antibiotika fungerar dock inte mot virus.
Virus sätter sig ofta i övre luftvägarna och orsakar förkylning, halsont och hosta. Virus kan också sätta sig i tarmen och ge diarré och kräkningar.
Halsfluss, svinkoppor och rosfeber är exempel på infektioner som kan vara orsakade av bakterier, som streptokocker. Bakterier kan också orsaka lunginflammation, urinvägsinfektion, sårinfektioner med mera.
Det finns vaccin både mot vissa virussjukdomar, men även för sjukdomar orsakade av bakterier.
När man behandlar med antibiotika är det viktigt att välja ett så smalt antibiotikum som möjligt, som bara biter på den bakterie man drabbats av utan att störa balansen mellan kroppens nyttiga bakterier.
Källa: Vårdguiden
Hälsa. Det må vara högsäsong för både influensa och kräksjuka, och många är vi som ondgör oss över alla baciller som ofta orsakar vinterlidandet. Men det finns även de som gillar bakterier. En av dem är Karolinska Institutets Tore Midtvedt, professor emeritus vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi. Han tycker att de har oförtjänt dåligt rykte och vill lära oss att tänka om.
– Bakterier finns med oss genom hela livet och gör större nytta än skada, säger han på klingande norska.
Våra kroppar härbärgerar tio gånger fler bakterier än celler och de finns överallt - i svalget, på huden, i munnen och framförallt - i våra tarmar. Tore Midtvedt förklarar att vetenskapen kommit fram till att bakterierna betyder betydligt mer för vår hälsa och ohälsa än vad man tidigare har förstått.
Bakterierna möter oss redan vid födseln, och sättet vi kommer till världen på påverkar bakteriefloran i våra tarmar.
– Alla däggdjur får avföring på sig när de föds - vi människor också. Det tål vi och det är dessutom bra för oss, eftersom vi behöver de nyttiga bakterierna. För barn som föds med kejsarsnitt är det lite kärvare. Ibland är ett snitt nödvändigt, men det blir ett handikapp för barnet, säger Tore Midtvedt.
Om etableringen av de nyttiga bakterierna "störs" via kejsarsnitt, eller antibiotikabehandling under våra första levnadsår, kan det få långtgående konsekvenser. Det kan bland annat ge astma och andra sjukdomar som dyker upp senare i livet.
Men vilken nytta gör då bakterierna? Tore Midtvedt förklarar att de alla har sin speciella funktion. När du till exempel äter fiberrik mat har kroppens enzymer inte förmågan att bryta ner fibrerna så att du får i dig näringen - men det är något som bakterierna klarar av galant.
Forskning visar att störningar i tarmfloran har samband med många olika sjukdomar som diabetes, fetma, parkinson, alzheimer och även autism. Vid Crohns sjukdom har man upptäckt att patienten saknar en bakterie.
– Det är alltså när vi har fel bakterier, eller för få, som vi blir sjuka, säger Tore Midtvedt.
Att frikostig behandling med antibiotika har gjort många bakterier resistenta är ett välkänt bekymmer. Men vår iver att bli av med baciller kan ställa till det också på andra sätt. I början av 1990-talet dök det upp antibakteriella tillsatser i en rad produkter, bland annat i diskmedel. Det visade sig senare att produkterna inte var bättre än de traditionella, däremot var risken stor att även de nyttiga bakterierna försvann.
– Visst ska man ha rent omkring sig, många sjukdomar överförs via smuts. Men man ska inte överdriva, det gamla uttrycket "lite skit rensar magen" är inte helt fel. Antibakteriell tandkräm ska man till exempel inte använda, då riskerar man att svälja en del och skada de goda bakterierna i magen, säger Tore Midtvedt.
I våra kroppar är det dock inte alla bakterier som är goda, vi har en del som är skadliga för oss. Men det är långt ifrån alltid som de gör oss sjuka. 50-60 procent av alla vuxna i världen går till exempel runt med Helicobacter pylori - den bakterie som de flesta magsår orsakas av. Trots det är bara en bråkdel av oss som får besvär.
– Det är alltså inte namnet på bakterien som är det farliga utan själva sjukdomen, poängterar Tore Midtvedt. Vi kan ha riktigt, riktigt farliga bakterier inuti oss utan att bli sjuka, då håller de goda bakterierna de elaka på en bra nivå. Bakterier är därför våra bästa vänner. TT Spektra
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus