Här frodas inspiration och skaparglädje
På Öresundsboden i centrala Helsingborg skapar en grupp utvecklingsstörda textilkonst. Och tröjorna med krokodiltryck har blivit en bästsäljare.
Bildmaterial
Carina Hallgren målar en strandskatta på ett tygstycke som sen ska bli en necessär.
Peter Nilsson bor på Råå. Varje dag tar han ettans buss in till Öresundsboden där han helst av alt sysslar med att väva. Här visar han en av mattorna han skapat.
Therese Forsman tänker oftast ut motivet själv. Här skapar hon penséer på tyget.
Jenny Persson är en av de som varit längst på Öresundsboden. På bilden visar hon sin kollektion av necessärer.
HELSINGBORG.
När Öresundsboden för fyra år sen fick nya lokaler på Karlsgatan började också kunderna att strömma till.
— Ibland kommer damer in och beställer lila väskor som jag har gjort, säger Mikael Hugosson.
Tillsammans med Peter Nilsson är han de enda killarna i den dagliga verksamheten som består av tio personer och de tre handledarna Yvonne Karlsson, Susanne Ståhl och Cecilia Jaldenäs.
Bakom Öresundsboden står utvecklingsnämnden och arbetscentrum. Ett syfte med verksamheten är att stimulera och plocka fram det kreativa hos gruppen. Därför används inga mallar när motiven växer fram.
— Varje bild blir unik. Även om vi väljer att måla morötter på alla förkläden så kommer inget av dem att se exakt lika ut, säger Yvonne Karlsson.
Öresundsboden är öppen vardagar mellan klockan 9.30 och 16, förutom på onsdagar. Då händer det att gruppen i stället besöker någon utställning för att få inspiration. Eller så ger man sig ut på en lång promenad.
Jenny Persson är den här dagen alltiallo och har tagit hand om den interna tvätten. Men helst står hon vid staffliet och målar kassar eller necessärer.
— Den här necessären har jag gjort. Här kan man stoppa ner läppstift och nycklar, säger hon och visar upp sitt orangefärgade hantverk med svart fantasimönster.
Och just fantasin är det som gjort att Öresundsboden ofta får beställningar.
— Det kan till exempel vara ett gäng herrar som träffas och lagar mat tillsammans. De beställer då förkläden med matmotiv, säger Yvonne Karlsson när vi går omkring i de rymliga lokalerna.
Vid ett av borden står Therese Forsman. På tygstycket målar hon penséer.
— När allt är klart ska det bli ett trädgårdsförkläde med fickor där man kan stoppa ner saker, säger hon stolt.
En del av syarbetena görs av personalen. Men eftersom produktionen har ökat har man också fått kalla in en extra syhjälp.
Det är bråda dagar. Öresundsboden hoppas att även i år få vara med på Mikaeli marknad på Fredriksdal den 3 oktober.
— Det är roligt när man får ställa ut sakerna som man gjort, säger Therese Forsman.
En våning ner sitter Peter Nilsson vid en vävstol. Han är en av veteranerna på stället.
— Väva är det roligaste här på jobbet. Men ibland "tvingar" de mig att rita krokodiler, säger ha med ett skratt.
— Det är bara för att du är så duktig på att rita, inflikar Yvonne Karlsson.
Sen berättar Peter att han egentligen inte har något emot att rita och måla. Kärnan och kyrkor är favoritmotiven.
— Jag samlar på vykort med kyrkor och så tycker jag om musik. Brandsta City Släckers är bäst för de har så tuffa kläder. Och så tycker jag att bowling är skoj. Fast jag vinner aldrig. Kloten rullar bara ner i den där rännan.
Under vårt besök i Peters väveri får vi också reda på att han gillar att vara tillsammans med sin tjej Lotta.
— Jag ska bjuda henne på en middag. Då blir det lax för det är det godaste jag vet, säger han.
Under hösten kommer Öresundsbodens almanacka att börja säljas inför nästa år. I den har Peter Nilsson med två bilder — en kyrka och en krokodil.
Ja, krokodilen går hem hos helsingborgarna.











































































