Röda näsor gör barn friskare

Clowner är en del av vården på Helsingborgs lasarett. Två gånger i veckan sprider de glädje på barnavdelningen.

HELSINGBORG. Såpbubblorna svävar ut i mottagningsrummet. Nioåriga Felizia Möller myser när hon låter några av dem brista mot sin kind. Plötsligt är det sommar i rummet som clownerna Baiba och Sven intagit för en stund. Tillsammans med Felizia skriver de ut recept på ett bra sommarlov. Det ska innehålla sol, bad, glass och så lägret hon ska vara med på där det finns en massa djur.

Allergitestet som Felizia Möller håller på med glöms bort för en stund.
— Clownerna är trevliga, tycker hon. Jag har träffat dem förr när jag varit här på sjukhuset.
Det är lugnt på barnavdelningen denna onsdag. 13-åriga Frida Brytz får besök vid sjuksängen och Oskar Qvick uppvaktas med sång och en blomma eftersom han fyller tio år dagen därpå. Det blir också en liten improviserad fotbollsmatch där en soffa i väntrummet är mål.

Marcus Thomasson, 1 1/2 år, är trött. Han har varit på undersökning med mamma Paulina och pappa Kent. Nu ska han hem och sova. Då dyker två clowner plötsligt upp! Först blir han lite rädd och klänger fast vid mamma, men så småningom tinar han upp när såpbubblorna dansar fram genom korridoren. Baiba spelar en liten melodi på speldosan och sätter sen på sig en handske som liknar en elefant. Elefanten vinkar Hej då! till Markus och någonstans i bakhuvudet på pojken fastnar kanske en tanke att sjukhuset inte bara var otäckt. Där kan ju även hända kul grejor.
— Minnena från sjukhuset ska inte bara vara dåliga, det ska helst ha varit lite skratt också, säger Baiba. Det kan underlätta när barnen kommer tillbaka.

Baiba och Sven rör sig hemtamt i lokalerna på Helsingborgs lasarett. Två gånger i veckan får barnavdelningen besök av clowner. Sju professionella clowner jobbar på sjukhusen i Malmö, Kristianstad och Helsingborg. De är organiserade i föreningen Clownronden som funnits sedan 1997.

Bakom Baibas och Svens röda näsor döljer sig Alice Barte och Rodrigo Flores. Alice Barte bor i Helsingborg är är clown på heltid. Sedan 1999 har hon varit sjukhusclown. Rodgrigo Flores från Malmö har varit ett år i clownbranschen. Han spelare dessutom barnteater.
— Att vara clown på ett sjukhus är annorlunda jämfört med att uppträda inför sittande publik, säger Alice Barte. Vårt arbete bygger på improvisationer och att snabbt anpassa agerandet till dem vi möter som har alla tänkbara åldrar, från bebisar till vuxna.

Clownerna har en viktig roll på sjukhuset, de är en del av vården. Sjukhus en strikt miljö där patienterna är i händerna på en mängd personer i vita rockar.
— Man kan vara rädd, stressad, ha ont eller vara jättearg för att man ligger här. Via oss clowner kan instängda känslor komma ut och omvandlas till något bra, säger Alice Barte. Clowneri handlar om nära kommunikation. I allt vi gör är det barnen som är i centrum, det är de som ska bli lyfta och sedda. Barnen kan släppa en stund på oro och stress och landa i ett annat sinnestillstånd. Vi ändrar atmosfären i rummet och kan hjälpa till att vända en blockerad situation. Humor och fantasi är en stark läkare i oss.

45 dagar hittills under året har clowner besökt Helsingborgs lasarett och mött drygt 500 barn. Verksamheten är gratis för de enskilda sjukhusen, Clownronden får pengar från Region Skånes pott för "kultur i vården". Och så söker man bidrag från olika fonder och stiftelser.
— Här i Helsingborg har vi också några lokala sponsorer, men skulle behöva ännu mer stöd från företag och privatpersoner, säger Alice Barte.

Även för personalen är clownerna betydelsefulla.
— Med åren har vi och personalen blivit väl ingrodda tillsammans. Vi vill gärna ha ett ännu djupare samarbete.
Det vill också Christian Penno, överläkare på barnavdelningen:
— Bara deras närvaro ger stimulans och har en lugnande effekt både på personal och patienter, säger han. Ibland tänker jag att clownerna betyder nästan mer för oss än för barnen. Jag skulle vilja ha dem här på dagtid jämt. Nu styr vi besöken av vissa barn till de dagarna clownerna är här.

Enligt Christian Penno är det svåraste att kommunicera med barnen. Man måste ta av läkarmasken och komma ner på barnens nivå.
— I en svår situation är det lätt för oss att fly in bakom vita rocken och vårt läkarbeteende. Klagomål på vården handlar oftast om vårt bemötande, inte att vi ger fel medicinsk behandling. Om vi har människor här som professionellt jobbar med kommunikation så lär vi av dem. Våra clowner skapar ett skratt och ett leende i en allvarlig situation. Det är skratt med respekt hela tiden.
Christian Penno menar att man måste se mer till den friska delen av barnen och inte bara behandla sjukdomarna.
— Vi har ingen riktigt som drar i den friska sidan, det tycker jag clownen gör. Om barnen inte har någon möjlighet att bearbeta då har de sjukdomen med sig hem trots att de är färdigbehandlade. Jag har satt clowner på att ta hand om enstaka barn där vi inte kunnat nå den lille patienten på något annat sätt.

Han anser också att det finns pengar att spara...
— Vid uppvaknande, provtagning och förberedelser inför operation kan det gå snabbare och lättare om clownen är med. Om det går snabbare sparar man också pengar.

Peter Carlson

Fakta: Föreningen Clownronden organiserar sjukhusclownverksamhet sedan 1997. De finns på barnklinkerna vid sjukhusen i Helsingborg, Malmö och Kristianstad. Idag finns sju sjukhusclowner som har en professionell bakgrund som clown, artist, musiker, trollkonstnär och skådespelare. Inom föreningen specialutbildas man till sjukhusclown för ett arbete som ställer stora krav på artisten. Mer info om sjukhusclowner finns på www.clownronden.se

Peter Carlson