Hörselskador stort problem för symfoniker
Tinnitus och ljudöverkänslighet är ett stort problem i Helsingborgs symfoniorkester. Ungefär halva orkestern lider av det.
Bildmaterial
I Helsingborgs symfoniorkester har två musiker fått sin tinnitus klassad som arbetsskada.
HELSINGBORG.
Mycket ljud under lång tid leder till hörselproblem. Även hos orkestermusiker.
— Vi behöver se det som ett arbetsmiljöproblem, säger orkesterchefen Anna Cronberg.
För de drabbade är det inte bara ett problem med ljud på jobbet. Hela tillvaron påverkas.
— De med värst besvär har svårt att till exempel plocka ur diskmaskinen. Ljudet av porslin mot porslin kan bli riktigt smärtsamt, säger Carin Engquist. Hon är läkare på Musikerhälsan i Malmö och har undersökt hörseln på sammanlagt 136 musiker i skånska orkestrar.
Undersökningen har hittills bara varit tillgänglig för orkestrarna själva.
— Det är subjektiva hörselproblem som tinnitus och ljudöverkänslighet som är överrepresenterade hos orkestermusiker. Hela 60 procent lider av ljudöverkänslighet och 32 procent har problem med tinnitus. Hörselnedsättningar däremot är lika vanliga som hos den övriga befolkningen, förklarar hon.
Och ljudöverkänsligheten hos orkestermusiker är ett konkret problem.
— Det är alltid någon som är heltidssjukskriven på grund av tinnitus, säger Eva Engquist.
I Helsingborgs symfoniorkester har två musiker fått sin tinnitus klassad som arbetsskada.
Ljudkänslighet och tinnitus är välkända åkommor bland musiker. Men fler befinner sig i riskzonen.
— Det är ett problem som alla som utsätts för massiv ljudexponering kan råka ut för, förklarar Carin Engquist.
Men publiken löper ingen direkt risk.
— Det är en kombination av att musikerna blir utsatta för starka ljud under lång tid och att de då och då är väldigt starka, säger hon.
Konserthuset har de senaste åren försökt hindra att orkestern utsätts för onödiga ljudpåfrestningar.
— Men det får inte sänka den konstnärliga kvaliteten. Därför är varje förändring liten, förklarar Lena Rönnér. Hon är cellist och skyddsombud för orkestern.
Åtgärderna kan vara att flytta ljudstarka instrument så att de inte stör kollegorna och dämpa i lokalen.
— Hörselskydd är visserligen bra, men det fungerar inte för alla. Då låter musiken inte som vanligt och det blir svårare att spela tillsammans, förklarar hon.
Men det finns till och med planer på att anpassa hela golvets akustiska egenskaper.
— Det bästa är om man kan balansera musiken. Akustiken i konserthuset är sån att dirigenten inte hör orkestern som publiken. Därför säger vi till alla dirigenter att de måste gå ut i salen och lyssna. Det leder till att både arbetsmiljön och den konstnärliga kvaliteten förbättras.
Är inte starka ljud något man måste räkna med som musiker?
— Jag tycker att man måste acceptera att det blir starkt. Däremot ska man inte gå med på att bli skadad, svarar Lena Rönér.
Einar Sundgren
042 - 489 93 46
einar.sundgren@hd.se
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus