Invandrare nekas köpa bostadsrätter

De har inkomst, fast jobb och inga betalningsanmärkningar. Ändå vägrar bostadsrättsföreningen att acceptera dem som medlemmar. Tidningens granskning visar att många invandrare diskrimineras när de vill köpa bostadsrätt i Helsingborg.

HELSINGBORG. Det är svårt att få tag i en bostad i Helsingborg. Ännu svårare om man har invandrarbakgrund, det visar åtskilliga undersökningar av hyresmarknaden. Lösningen för en del skulle kunna vara att köpa sig en bostadsrätt. Men HD:s granskning visar att det förekommer diskriminering också där.
Vissa bostadsrättsföreningar stänger ute invandrare genom att neka dem medlemskap i föreningen. Eftersom man måste vara medlem i föreningen för att få äga en bostadsrätt går köpet om intet.
De senaste två åren har femton Helsingborgsfall som handlat om medlemskap gått vidare till hyresnämnden. Elva av dem har gällt föreningar i Björka och Västergård och alla rör människor med utländsk bakgrund. Inga andra områden i Skåne har så många ärenden.

Dessa två områden byggdes vid sämsta möjliga tidpunkt och föreningarna där har haft stora ekonomiska problem. Under en lång period kostade lägenheterna i princip inget att köpa och det ledde till att många människor med svag ekonomi bosatte sig där. Föreningarna strävar nu efter att höja områdenas status. I en del av föreningarna tycks en mindre andel invandrare vara ett medel att nå dit.
Men att stoppa människor på grund av härkomst är både djupt kränkande och olagligt. Argumentet att man vill få en blandad befolkning har tillbakavisats ända upp i Högsta domstolen.
De två bostadsrättsföreningar som utmärker sig tydligast förnekar att de behandlar invandrare annorlunda. Men när samma personer tror att de talar med en "svensk" spekulant på en lägenhet i området berättar de att de försöker styra vilka som ska få flytta dit. Invandrare "försöker vi hålla bort" säger till exempel en av dem i en artikel på nästa uppslag.

Samma bild har flera fastighetsmäklare i stan.
— Det här har jag reagerat starkt på i ganska många år. Kommer jag med en svensk köpare med en viss inkomst och en invandrare med samma inkomst så får jag igenom den svenska, men man kollar alla möjligheter att neka invandraren. Och man nekar ofta på helt och hållet felaktiga grunder. Bara på grund av namnet, säger en mäklare.
En del av de mäklare som tidningen har talat med säger sig inte ha sett några exempel på diskriminering. Någon menar att det förekom tidigare, men inte längre. Andra bekräftar dock för tidningen att vissa bostadsrättsföreningar i Helsingborg medvetet bryter mot lagen för att hindra invandrare från att flytta in i deras område. Frågan är mycket känslig och ingen av dem med vill ställa upp med sitt namn eftersom de riskerar att förlora kunder.
— Jag skulle bli så baktalad av styrelserna i de här föreningarna att det skulle bli omöjligt för mig att jobba där, säger en av dem.
Mäklaren berättar att det blir allt vanligare att få höra den verkliga orsaken till avslaget: Föreningen vill inte ha invandrare.
— Jag vet inte om det är samhället i stort som ändrats, att det har blivit mer tillåtet att ha de åsikterna.

Tidningen har intervjuat tolv köpare som har nekats medlemskap och sedan kontrollerat deras uppgifter. Mer än hälften av dem har haft fasta anställningar och god ekonomi. De övriga har varit svårare att bedöma, till exempel på grund av att de nyligen hade startat eget företag eller var nyanställda. Ingen hade några betalningsanmärkningar eller skulder hos kronofogden.
I många fall har mäklarna bedömt köparens ekonomi som tillräcklig för att bli godtagen som medlem. Ibland har också banken granskat köparen och gett löfte om lån. Ändå blir det nej, ofta utan någon förklaring.
— Föreningarna håller en rätt så tuff linje: "Det är nej från oss och de får överklaga om de vill gå vidare", berättar en mäklare.
Bara ett fåtal väljer dock att gå vidare till hyresnämnden. De skulle kunna vara väldigt många fler, anser en mäklare som har sett ett otal exempel på diskriminering.
— Jag vet många fall där köparen skulle ha fått rätt i hyresnämnden.

Men långa handläggningstider hos hyresnämnden ställer till med problem. Säljarna vill ofta inte vänta utan väljer hellre någon annan köpare. Det faktum att många av de drabbade inte har svenska som modersmål spelar in, och kanske drar sig också några för att flytta dit man inte är välkommen från början.
För köpare, säljare och mäklare innebär föreningarnas diskriminering att de förlorar både tid och pengar. Många av dem som får nej utan rimlig förklaring känner sig dessutom kränkta. Också mäklarna uttrycker ett starkt obehag över situationen. En skulle helst slippa att mäkla i de föreningar som utmärker sig. En annan blev upprörd i början men säger att numera är det bara att lägga ner och gå vidare.
Vetskapen om att vissa föreningar behandlar människor olika kan leda till att invandrare gallras bort redan hos mäklaren.
— Har vi ett objekt till försäljning och två jämbördiga köpare då är det ju lätt att välja den som man vet har bäst chans att bli godkänd. Det gynnar ju säljaren också. Det är den verklighet vi har.

Föreningens styrelse behöver sällan träffa de här köparna personligen, eller ens kommunicera via telefon. Istället blir det mäklaren som får ge det negativa beskedet. En mäklare berättar om reaktionerna:
— De reagerar som alla skulle reagera. Blir både ledsna och besvikna och förbannade. Det skulle vi också bli om vi kände att vi har gjort rätt för oss och möts av sådana fördomar.

Vad tycker du? Gå in på hd.se och kommentera artiklarna.
Har du blivit diskriminerad när du velat köpa en bostadsrätt? Tipsa tidningens reportrar genom att mejla till emma.johansson@hd.se eller ringa 042-489 91 55.

Lars Andreasson lars.andreasson@hd.se042-489 91 55

Emma Johansson emma.johansson@hd.se042-489 90 64