Färg och form hjälpte honom

När Björn Nyqvist bröt ihop av skolleda fick han följa sin själ och gå på estetlektioner istället för industripraktiken. Nu ställer han ut på galleri och ska läsa in gymnasiet på folkhögskola.

Mirakel kan se olika ut. För Björn Nyqvist har färger och former varit hans stora intresse sedan han var liten kille. På hösten gick han alltid ut och plockade upp löven, gick hem och gjorde illustrerade böcker.

Någonstans i källaren finns alla kassarna med stenar han samlade in från stranden.

— Men många ungar sitter och kladdar, så jag tog det inte seriöst, säger han och lyckan över dit han nått på bara ett år sipprar hela tiden ut i leende och glittrande ögon.

För grundskolan gick inget vidare, så det enda han kom in på var industriprogrammet på Filbornaskolan. Det var som olja på vatten för honom.

— Jag tyckte inte om att jobba med maskiner.

Resultatet blev att han gled ur skolan. Därmed missade han det mesta, även när det gäller kompisar. Och efter två bortslösade år bröt han till sist ihop på en lektion.

Men då hade han redan hittat sin plats i tillvaron - lektionerna med bildläraren Christel Jönsson, som själv är konstnär. Hon tappar orden när hon ska beskriva sitt möte med Björn.

— Få lärare får nog uppleva det jag gjorde. Att ha en elev som med lysande ögon bara... säger hon och håller upp sina händer framför ögonen som kikare.

Björn sög in allt och ville veta mer. Han hade hittat hem.

Så efter sammanbrottet blev syo inblandad och han fick i praktiken ett individuellt estetprogram sista året.

— Jag har lärt mig mycket om färgspråk. Sen har jag utgått från det och gjort min egen konst.

Han kallar sig junior-konstnär och är stolt över att han redan sålt en del.

På vårterminen fick han chansen att ställa ut på galleri och det blev hans projektarbete.

Nu står han i det lilla galleriet på Tågaborg, omgiven av sin konst som för det mesta hänger på väggarna, men vill ut i rummet. Det är mycket ditsatta detaljer, men en hel serie är också övermålade med kraftiga färger och penseldrag.

— Men går man på djupet skymtar man mörkret som skadat mig så mycket. Det är som om jag döljer sanningen från att komma fram, för jag vill helst bara se framåt.

Och där väntar en folkhögskola som ger honom chansen att läsa in gymnasiet på ett år och få ett "omdöme" som blir hans inträdesbiljett till konsthögskola så småningom. Det är en tuff resa, men han är övertygad om att han lyckas genomföra den.

— Om jag klarat att blomstra som konstnär på ett år, ska jag nog klara det också.

Fotnot. Utställningen har öppet lördag och söndag klockan 15 - 17 till och med den 15 juni och finns på galleri Minuscolo på Karl X Gustavsgata 33.

Anne Henricson