Fler kameror trots JK:s protest
I nästa vecka skärps övervakningen i centrum. Det är Hamntorget som utrustas med kameror för att minska antalet våldsbrott. Men Justitiekanslern, JK, har överklagat.
Bildmaterial
HELSINGBORG. Först sa länstyrelsen nej till kommunens ansökan om fler bevakningskameror. Men i länsrätten blev det ja. Nu har Justitiekanslern överklagat beslutet med hänvisning till att den personliga integriteten kränks.
Men från stadens håll finns ingen som helst tvekan: i nästa vecka ska en av stadens mest våldsdrabbade platser bli en av de mer välbevakade.
I bakgrunden finns polisens bistra statistik: under 19 månader anmäldes hela 110 våldsbrott i området. Enligt Thomas Finnborg, kommunalråd (m) och ordförande i det lokala brottsförebyggande nätverket är JK:s överklagan inte skäl nog att låta bli.
— Jag tycker det är ett större brott mot integriteten att bli nerslagen. Och i medborgarundersökningar ser vi att folk är positiva till skärpt bevakning, säger han och påminner om hur det var för några år sedan när det gällde övervakningen av Stadsparken:
— Då gick frågan ända upp till regeringsrätten. Men vi fick rätt till slut.
Kommunens bevakning av Hamntorget ska alltså dra i gång trots JK:s överklagan. Det går bra så länge inte JK begär inhibition. Förhoppningen hos kommunens ansvariga är att de sju kamerorna vid Hamntorget på samma sätt som de fem som används i Stadsparken ska hjälpa till att minska antalet våldsbrott och öka tryggheten i området.
Thomas Finnborg betonar att kamerorna bara ska ses som ett komplement till annat brottsförebyggande arbete.
— Det rör sig mycket folk i just det här området men kameror löser inte allt. Andra åtgärder är polisens skärpta bevakning med den minibuss som står vid torget varje fredag och lördag kväll och socialens mobila team, säger Thomas Finnborg.
Men det kommer inte stoppa med åtgärderna på Hamntorget. Thomas Finnborg har planer.
— Vad vi tittar på nu är brottsstatistiken för bland annat smågatorna ovanför Knutpunkten. Vi har även mycket skadegörelse på Kullagatan och Bruksgatan som vi behöver få ner. Så gärna fler kameror och helst att de kommer upp inom den här mandatperioden.
Du ser inga risker med all överbevakning?
— Nej. Det är ju bara vid misstanke om brott som det tittas på bilderna och jag tror de flesta helsingborgare välkomnar detta. Vi vet också att övervakningen av Stadsparken gav önskad effekt. Där har antalet brott minskat, säger Thomas Finnborg.
I höst väntas regeringen se över lagstiftningen när det gäller bevakningskameror. Thomas Finnborg tror det blir en lättnad i regelverket.
— Det mesta pekar på det.
FAKTA:
Praktiskt fungerar det så här med kommunens kameror:
Kamerorna placeras på husfasader och har ett tillstånd som är begränsat till torsdagar, fredagar och lördagar från klockan 21 till 06 på morgonen följande dag. De måste vara riktade så att de att privatbostäder och gäster på uteserveringar inte kommer i bild.
Bilderna överförs via Öresundskraft fiberstadsnät till kommunens IT-avdelning där de lagras med en bevarandetid på 30 dagar. Kommunen står för ansökan, tillstånd och drift men det är enbart polisen och ingen annan som har möjlighet att se bilderna och det endast vid brottsmisstanke. Tillstånd för övervakningskameror beviljas av länstyrelsen och gäller tills vidare. Just för Hamntorget har kommunen begärt en prövotid på tre år. "Det är inte säkert att behovet av kameror är lika stort där om några år, därför gjorde vi så" säger Lars Ohlsson, på kommunens brottsförebyggande enhet.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus