Ecuadorianer inspireras i Helsingborg
Tre miljöansvariga från Ecuador imponeras av hissen med sopcontainern på GA-torget. Och de har gett VD:n för Helsingborgs Renhållnings AB en idé.
Bildmaterial
Riktig show blev det när renhållningsarbetaren Lars Karlsson hissade upp containern, som torghandlarna använder, med gatstenen på "taket".
Miljöchef Victor Obando Guerrero tar en närmare titt på sopkärlen.
Victor Obando Guerrero och Amelia Angel De La Cruz får hjälp av tolken Begonia Molina Espeleta att tolka vad de ser.
Även ett enkelt sophus måste ha ett ordentligt lås, så Amelia Angel De La Cruz och Juan Carlos Rivas får kolla genom spjälorna.
Torghandeln är sig lik världen över, men en sopbehållare som kommer upp ur gatstenen är en nyhet. Tolken Begonia Molina Espeleta förklarar för Victor Obando Guerrero, Juan Carlos Rivas och Amelia Angel De La Cruz.
"Vi måste också undervisa turisterna som kommer och bor i sina lägenheter över helgerna och sen bara lämnar alla sina sopor", säger Juan Carlos Rivas med ett leende och Amelia Angel De La Cruz instämmer.
HELSINGBORG. De är på rundtur i Västskåne för att studera sopsortering. Victor Obando Guerrero är miljöchef och Juan Carlos Rivas är projektledare i kuststaden Salinas. Amelia Angel De La Cruz är chef för en stiftelse, som fått överta sophanteringen i en grupp byar från kommunen.
Igår och idag besöker de Helsingborg för att studera sophanteringen och återvinningen och en av höjdpunkterna var den nedsänkta sopcontainern på Gustav Adolfs torg. Även om den lösningen är för dyr för hemmabruk.
— Det är intressant att komma hit och se vad som finns och vad som händer, säger Amelia Angel De La Cruz.
Hon är imponerad över att inte bara vuxna utan också barnen här bryr sig om källsortering.
— Där hemma tänker inte folk på att ta hand om soporna. Vi får börja med att undervisa personer som sen sprider kunskapen vidare. Och kanske börja samla in plast.
Eftersom allt dricksvatten måste köpas på flaska är mer än hälften, 60 procent, av allt avfall plast.
— Sen finns det ingen skog kvar vid kusten, så vi behöver återplantera träd, tillägger hon.
Salinas är en av tre städer som nu samarbetar när det gäller soporna. Turismen är en stor del av ekonomin och det behöver bli renare för att locka fler. Dessutom måste även de fritidsboende som köpt lägenheter lära sig att ta hand om sitt avfall.
— Vi skulle kunna ha ett stort område dit folk kunde komma och lämna sina sopor, säger Victor Obando Guerrero och tänker på återvinningsgårdar där vi svenskar sorterar samtidigt som vi slänger prylar och trädgårdsavfall.
De tre fick också studera sophus på Rektorsgatan; ett som var inbyggt i hus och ett enklare som hade spjälväggar och istället ordentligt stängda sopkärl.
— Vi kan inte ha hus, eftersom det är 25 - 30 grader varmt året runt. Det skulle snabbt börja lukta, säger Juan Carlos Rivas.
Istället tänker han sig sophämtning varje dag, organiskt ena dagen och oorganiskt nästa, som körs till en tipp utanför samhället och tas om hand där.
För en stor del i sophanteringen handlar om att ta till vara och utnyttja igen. Det har de redan fått viss hjälp med, av Staffanstorps kommun, som är deras värd. Man har bland annat byggt en biologisk behandling av avloppasvatten, så det kan användas för bevattning istället för att gå orenat ut i havet.
— Salinas kommun är en av våra vänorter och vi har flera projekt på gång, med hjälp av statliga biståndspengar, säger Per Ove Kjellborn som är ansvarig för kommunens näringsliv och internationella relationer.
Något sådant projekt har inte Helsingborgs Renhållnings AB - än.
— Men det är intressant det här. Mycket intressant, säger VD Mats Elgström.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus