Procivitas får kritik för betygsättning
Höga slutbetyg, men inte lika bra i nationella prov. Det får Skolverket att ifrågasätta på vilka grunder Procivitas sätter betyg på sina elever.
Bildmaterial
Helsingborg. Tre kommunala gymnasieskolor och tre fristående har granskats av Skolverket. Det gällde hur skolorna bedömer och sätter betyg i ämnena svenska och historia samt om de uppfyller statens krav på att betygen blir likvärdiga.
Filbornaskolan, Naturhumanistiska och Procivitas i Helsingborg har ingått i granskningen tillsammans med tre skolor i Lund. Och samtliga få mer eller mindre kritik på en punkt. Skolorna är dåliga på att samarbeta med varandra för att skapa likvärdiga bedömningsgrunder i olika ämnen. I dag offentliggörs granskningsresultatet.
— Det är oerhört viktigt att lärare jämför sina bedömningar med andra kollegor. Särskilt på en liten skola där det kanske bara finns en ensam lärare som ska sätta betyg i ett ämne. Det borde finnas forum för sådana samtal både inom den egna skolan och mellan skolor, säger Marie-Hélene Ahnborg, avdelningschef på Skolverket.
Tittar man på avgångsbetygen för eleverna på de tre granskade skolorna i Helsingborg ligger kommunala Filbornaskolan under rikssnittet 14,1 (2007). Eleverna på Naturhumanistiska uppnår höga betyg, men högst av alla får eleverna på Procivitas – väsentligt högre än de presterat i de nationella proven.
Skolans redovisning av de nationella delprovsresultaten i svenska och historia visat på anmärkningsvärda skillnader i förhållande till slutbetygen. De nationella proven har dessutom inte rättats på korrekt sätt. Det får Skolverket att ifrågasätta på vilka grunder Procivitas sätter betyg.
— Att det förekommer avvikelser ibland har ofta en naturlig förklaring. Men att det sker år efter år är anmärkningsvärt. Och att skolan inte ens har funderat på varför! Det är viktigt att en skola följer upp sitt eget arbete, säger Marie-Hélene Ahnborg.
Även Naturhumanistiska får kritik för att ge högre slutbetyg än provbetygen visar i ett ämne. Men Skolverket vill inte påstå att friskolor generellt har en generösare betygssättning än de kommunala.
— Det handlar snarare om att vissa skolor inte verkar vara medvetna om skillnaderna, säger Marie-Hélene Ahnborg.
Filbornaskolan har en hög andel specialutformade program. Det försvårar jämförelsen med andra skolor. Även här saknas analys av betygsresultaten i förhållande till de nationella proven. Skolverket anmärker också på att eleverna får väldigt varierande information om mål och betygskriterier beroende på lärare och ämne.
Det var i början av året som Skolverket gjorde inspektionerna. Då intervjuades också personal, elever och skolledning. Undersökningen gjordes med fokus på att betygssättningen är en myndighetsutövning och att eleverna ska få en likvärdig bedömning oavsett vilken skola de går på.
Skolorna har fått krav på sig att åtgärda bristerna. Om tre månader kollar Skolverket upp dem på nytt.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus