Tasso Stafilidis om upploppen i Grekland
Våldsamma upplopp har rasat över hela Grekland efter att en 15-åring dödats av polisen vid en demonstration. Författaren, skådespelaren och förre riksdagsledamoten Tasso Stafilidis från Helsingborg förfasas över händelserna i det land han har rötterna i.
Bildmaterial
Tasso Stafilidis.
Helsingborg. "De värsta kravallerna i Grekland sedan militärjuntans fall på 1970-talet". Så beskriver Tasso Stafilidis den senaste veckans händelser i Grekland.
Vad är det som händer i landet?
— Det är kaos. Vanliga människor är otroligt berörda när de nu ser sina städer brinna. Det ligger en ständig brandlukt över storstäder som Aten och Thessaloniki. De har krossat och bränt upp det mesta som går att bränna.
Varför har protesterna blivit så våldsamma?
— Det som har hänt är ett bevis på att det grekiska politiska systemet har havererat. Grekland är ett av de fattigaste länderna i Europa. Efter att ha drabbats av svåra ekonomiska tider, politiska skandaler och mångårig korruption har grekerna tröttnat. När 15-årige Alexandros Grigoropoulos sköts till döds av polisen var det droppen som fick bägaren att rinna över. Våldets eskalering beror också på att man från polisens sida inte varit förberedda på styrkan i protesterna.
Vilka är det som protesterar?
— Idag protesterar alla. Men det är viktigt att hålla isär de som tar till våld och de som protesterar på fredlig väg. Ingen vanlig grek vill se sin stad eller sitt hem förstöras. I internationell media har man dragit alltför generella slutsatser. Det är väldigt svårt att sätta likhetstecken mellan fackets fredliga protester och de, i minoritet, stenkastande ungdomarna. Här handlar det om en miljon människor som protesterar fredligt och ett fåtal som tar till våld.
Men vad säger du om rapporterna om att anarkistiska grupper ligger bakom våldet?
— Jag tror inte att våldet är enbart politiskt. Det är för enkelt att säga att det rör sig uteslutande om en grupp anarkistiska autonoma. Här handlar det också om huliganer som enbart vill förstöra och som dras till händelser av den här typen. Det har vi sett över hela Europa. Alla fördömer våldet på gatorna. Sympatierna finns för ett förändrat politiskt system. Inte för dem som bränner ner och kastar stenar.
Finns det några historiska kopplingar till kravallerna?
— Att bara dra likhetstecken mellan tiden för juntan och dagens händelser är att göra det för enkelt. Men det är klart att Greklands historia har varit våldsam. Inbördeskrig, militärjuntan och Tysklands invasion under andra världskriget sitter givetvis i den grekiska folksjälen. Det är klart att vissa 40-talister säkert får minnesbilder.
— Samtidigt tror jag att den utbredda korruptionen i samhället har haft större betydelse för dagens protester. När man sparkade ut den grekiske kungen och tog steget mot en demokratisk nation gick något snett. I gengäld fick vi en politisk kultur där man roffade åt sig. Det har bildats politiska familjer där man håller varandra om ryggen och det gäller inte bara de borgerliga som har makten nu utan alla. Politiker är nästan som en egen klass. Nu har det grekiska folket fått nog.
Vad tror du kommer att hända i Grekland?
— Kan bara hoppas att allt lugnar ner sig. Att våldsverkarna drar sig undan. Ett dilemma är att universitetsområdena är en fredad zon som polisen inte får gå in i. Det härrör från tiden då juntan störtades. För att slå ned upproret gick man in på universiteten med pansarvagnar och sköt mot studenterna. En av de första lagarna som stiftades efter juntans fall var att polis och militär inte fick gå in på områdena. Där har våldsverkarna en plats de kan bege sig utan att vara rädda.
— När det gäller regeringen så verkar de inte vara beredda att utlysa nyval, men jag tror det är enda lösningen.
Vad krävs för att stilla missnöjet?
— Det krävs reformer som människor märker av i praktiken. Man måste leverera och ge människor hopp och inte fortsätta i gammal grekisk stil.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus