Löneklyftorna i kommunen består
Kommunens löner. 2007: En barnsköterska värderas högre än en parkarbetare – men har sämre lön. I dag: det är fortfarande mer lönsamt att sköta rosor än barn. Dessutom fortsätter de kvinnliga chefernas löner att släpa efter. HD har granskat kommunens lönestatistik.
Bildmaterial
Så värderar kommunen
Ett yrke värderas efter de krav som ställs på arbetet. Värderingen sker utifrån fyra faktorer:
1. Kunskaper och färdigheter: teoretisk utbildning, erfarenhet, problemlösningsförmåga.
2. Ansvarstagande: kvalitetsansvar, personal- och/eller arbetsmiljöansvar, resultat- och/eller budgetansvar.
3. Ansträngning: psykisk- och fysisk ansträngning.
4. Arbetsmiljöförutsättningar: psykisk och fysisk arbetsmiljö.
Faktor 1 och 2 står tillsammans för 80 procent av de möjliga poängutfallet.
Helsingborg. Kommunen sammanställer de anställdas löner med jämställdhet i fokus. Man tar hjälp av ett nytt värderingssystem där olika krav resulterar i poäng.
2007 var det premiär. Och löneklyftor kom i dager:
#Kvinnliga chefer tjänade oftast mindre än manliga kolleger.
#Flera yrken med kvinnlig dominans hade lägre medellön än yrken med manlig dominans, trots att kvinnornas branscher hade högre poäng..
#Det fanns några yrken där kvinnorna tjänade mer än männen även om det oftare var tvärtom.
Nu har undersökningen gjorts för andra gången. Man kan se att en del kvinnor fått bättre betalt. Men i stort sett består klyftorna. En del har ökat sedan sist, andra minskat. Men få har slutits helt.
Total jämställdhet – män och kvinnor tjänar lika mycket – råder bara inom fem yrkesgrupper.
Fortfarande släpar kvinnliga enhetschefer efter.
Och fortfarande ligger barnskötare och en del andra kvinnodominerade grupper lågt i jämförelse med parkarbetare och andra mansdominerade yrken med lägre poäng.
En del löneskillnader förklaras med marknadens efterfrågan. Andra har att göra med hur stor personalomsättningen är – många nya och yngre kan sänka medellönen för en grupp. När den stora gruppen fyrtiotalister går i pension kan lönekartan därför komma att ritas om ordentligt.
Men en del skillnader beror rätt och slätt på att kvinnor tjänar mindre än män.
— Kvinnliga chefer är exempelvis sämre än männen på att förhandla om löner, säger projektledare Lea Lhota som arbetar med den årliga lönekartläggningen.
Men är det inte arbetsgivarens ansvar att sträva mot jämställdhet i sådana förhandlingar?
— Jo, naturligtvis. Men få arbetsgivare betalar mer än de måste.
Ofta är de kvinnodominerade yrkesgrupperna dessutom stora som exempelvis undersköterskor.
— Då är det svårt att få märkbara lönelyft. Man får vara realist och ta ett steg i taget, säger Lea Lhota.
Sedan 2007 har kommunen anställt ett par höga kvinnliga chefer med dito höga löner, som mest 80 000 kronor i månaden. Kan det lyfta även andra kvinnolöner?
— Ja, cheferna sätter alltid ribban för lönerna och i de här fallen blir de dessutom föredömen för andra kvinnor.
Att arbeta för jämställdare löner – är det en hopplös uppgift?
— Vi arbetar ständigt med att förbättra situationen, inte minst där gapen finns. Det är inte hopplöst. Fast man måste se det på lång sikt, säger personalchef Jörgen Fransson.
Facket har heller ingen formel för en snabbare lönespurt mot jämställdhet.
— Det är och har varit ett tungt och långsiktigt arbete. Men kvinnolöner ska helt klart prioriteras, vi tittar särskilt på det varje år när vi löneförhandlar. Både vi och arbetsgivarna är intresserade av att rätta till felaktigheter, säger Marie Nilsson på Kommunalfacket och fortsätter:
— Men det kostar. Och det är svårt att få loss nog pengar.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus