Här pumpas gödsel i en mil pipeline
Vårt matavfall blir gödsel som pumpas ut till lantbruk via en milslång pipeline. Systemet är unikt i Sverige. Nu vill NSR bygga ut.
Bildmaterial
De två gula cisternerna är det som syns mest av biogasanläggningen på Filborna. Biogödslet är det som blir kvar efter gasutvinningen.
Här är slutstationen för biogödslet – på åkrarna. Slammet ger näring åt grödor, som blir mat, som genererar avfall, som blir biogödsel och gas. Kretsloppet är slutet.
Peter Linde är på Filborna för att tömma sin tankbil på slam som han hämtat från en gelatinindustri. Det är ett exempel på ett biologiskt avfall som man kan göra biogas och biogödsel av.
Här, i biogasanläggningens pumphus, börjar den en mil långa pipelinen. Dragningen av ledningen märktes knappt. Merparten av arbetet skedde på lantbrukarnas egen mark.
Den röda prickade linjen markerar pipelinens sträckning. De fyra större röda prickarna visar var de anslutna lantbruken ligger.
HELSINGBORG. Dag ut, dag in kör sopbilar, tankbilar och lastbilar till de två gula plåtcisternerna inne på Filborna återvinningsanläggning.
I lasten har de matavfall från hushållen i sex kommuner och livsmedelsavfall från regionens industrier. Totalt 70 000 ton.
Tillsammans med en mindre mängd gödsel från lantbruk blir avfallet biogas – ett miljövänligt drivmedel till fordon. En del av gasen skickas ut på naturgasnätet, en del går till macken utanför NSR:s grindar.
Kvar efter rötningen i biogasanläggningen blir ett slam, som innehåller kväve, fosfor, kalium, humus och mikroorganismer. NSR kallar slammet för "biogödsel".
— När vi startade biogasanläggningen 1996 försökte vi hitta avsättning för gödslet. Debatten om reningsverksslammet var då livlig och vi var angelägna om att få vårt gödsel godkänt, berättar Katarina Hansson produktchef för biogödsel.
En konsult räknade ut vad det skulle kosta att köra ut biogödslet till lantbruken med lastbil. Andra idéer var att pressa vattnet ur gödslet och göra pellets eller att bygga en ledning och pumpa ut gödslet till lantbruken.
Beslutet blev att bygga en pipeline.
NSR började ragga kunder och till slut anslöt sig fyra lantbrukare utåt Fleninge/Kattarp. Drygt en mil pipeline drogs ut till gårdarna. Året var 2007.
— Vi pumpar nu ut 20 000 ton om året. Det fungerar väldigt bra.
Pipelinen sparar 2 250 mil lastbilstransporter och minskar koldioxidutsläppen med 40 ton om året.
Resten av gödslet, cirka 50 000 ton, körs ut med lastbil till andra lantbruk. NSR planerar nu att bygga ut pipelinen med en mil till för att slippa dessa transporter. För att klara det behövs ytterligare fem lantbruk som kunder.
Det blir i så fall en investering på runt 7 miljoner kronor. Det blir lite tuffare för NSR, för första milen finansierades delvis med ett statligt bidrag.
Intressenter finns.
— Vi för diskussioner med fem lantbruk om hur ledningarna kan dras, var deras lagringsbrunnar ska ligga och hur stora gödselmängder de behöver köpa.
Pipelinen är en unik lösning. Det finns inget motsvarande i landet. Delegationer från hela världen kommer för att studera biogasanläggningen.
— Vi har inte en chans att ta emot alla intresserade, säger Katarina Hansson.
Biogödslet är den enda delen av avfallshanteringen som är ett äkta kretslopp. Gödslet sprids på de åkrar där de ursprungliga grödorna, som blev mat, en gång växte.
Sorteringen och återvinningen av annat avfall, som vi alla sysselsätter oss med dagligen, är inget kretslopp. Ändliga naturresurser har förbrukats för att tillverka förpackningarna.
Dessa råvaror återförs aldrig till moder jord.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus