"Vi måste få ett kretslopp"
HELSINGBORG. Lantbrukare Magnus Larsson har använt NSR:s biogödsel i många år och sedan hösten 2007 får han leveranserna via pipeline.
— Att jag valde pipelinen beror på att jag såg mig som en långsiktig kund, säger han.
Biogödslet som sådant tycker han har både för– och nackdelar.
— Nackdelen är att det är både kostsamt och skadligt att köra ut.
Använder man handelsgödsel förbrukar man några 100 kilo. Biogödsel behöver man tonvis av. Det innebär fler körningar med maskiner som packar marken, vilket försämrar skördarna.
De stora volymerna gör det också svårare att klocka in rätt tidpunkt, menar han.
— Exempelvis vete tar upp 75 procent av sitt kvävebehov de två första veckorna i maj. Då gäller det att träffa rätt när man göder. Det är lättare med handelsgödsel. Det är svårare att köra ut 30 ton biogödsel.
Det tar också betydligt längre tid för kvävet i biogödsel att bli tillgängligt för växter än för kvävet i konstgödsel, hävdar han. Det komplicerar också gödningen.
— Det finns inga lantbrukare längre som bara kör ut med något på fälten. Ingen har råd med det. Det gäller att köra ut vid exakt rätt tidpunkt för att kunna dra maximal nytta av näringsämnena.
Biogödsel luktar mindre än djurgödsel. Det är en fördel, men å andra sidan hade Magnus Larsson aldrig kunnat få tag på tillräckligt med djurgödsel för att täcka sitt behov, så den fördelen är ovidkommande.
Trots allt tycker han att biogödsel är bra.
— Vi måste få ett kretslopp i samhället.
Han vill dock inte dödförklara konstgödslet.
— Om vi fick sätta upp vindsnurror på våra gårdar för att tillverka den energi som går åt för att göra handelsgödsel, då hade det gödslet blivit mer klimatneutralt. Så det finns lösningar för handelsgödslet också.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus