Förskola och skola i fokus på budgetmöte
Mer pengar till förskola och skola – men hur långt räcker de? I går diskuterade fullmäktige 2010 års budget och skolan blev ett stort debattämne. Lärarförbundet protesterade. Och oppositionen propsade på mer skolresurser.
Bildmaterial
Katrin Kimming och Helena Åhlin från Lärarförbundet vädjade till politikerna om mer pengar till att anställa personal inom förskola och skola. "Och vi vill att det ska gå att mäta att pengarna verkligen går dit", sa de.
Helsingborg. När fullmäktiges ledamöter skulle gå in till gårdagens budgetsammanträde möttes de av företrädare från Lärarförbundet. De delade ut blommor och kort med uppmaningen "Låt inte eleverna betala krisen!"
Den styrande femklövern, de borgerliga partierna och SPI, lägger extra pengar på förskola och skola nästa år.
Skol- och fritidsnämnden får 30 miljoner för att slå vakt om kvaliteten. Därmed ska nämnden också kunna använda de 40 miljoner som de tidigare fått för att förbättra personaltätheten i förskolan, där Helsingborg ligger risigt till jämfört med övriga landet. Förut ville nämnden istället spara de 40 miljonerna som en buffert för att slippa uppsägningar.
Femklövern har torgfört sina skolpengar som en satsning. Men Lärarförbundets företrädare ser en helt annan verklighet ute i skolorna.
— Det skärs bort resurspersoner, det har blivit fler barn per vuxen i förskolan. Det finns 300 visstidsanställningar i skola och förskola som vi inte sett några tecken på att de ska återbesättas, säger Helena Åhlin, vice ordförande i Lärarförbundet i Helsingborg, och Katrin Kimming.
— Vi vill se mer resurser. Det är mycket snack och lite hockey.
Lärarförbundet vill att pengarna ska öronmärkas för att anställa lärare i förskolan och grundskolan.
Och det var fler som tyckte att skolområdet behöver mer resurser. S och v ville lägga ytterligare 57 miljoner kronor till skol- och fritidsnämnden nästa år. MP ville ge 22 miljoner extra.
Flera politiker påpekade att barnfattigdomen är hög i Helsingborg.
— Ska de unga ha hyggliga möjligheter när de växer upp så måste man ha resurser i förskolan och skolan, sa Tomas Nordström (S).
S (med stöd av MP och V) dammade dessutom av frågan om gratis skolmat till gymnasieeleverna. Natasa Mirosavic (S) överlämnade en namninsamling med 735 namn med detta krav.
— Det är grundläggande för att ta till sig information och kunskap – att man har ätit, sa hon.
Förslaget om gratis skolmat avslogs dock, liksom buden om ännu mer skolpengar.
Men vad säger skol- och fritidsnämndens ordförande Christer Rasmusson (FP) om att lärarna inte märker av någon satsning? HD frågade honom i en debattpaus.
— Jag kan förstå det. De pengar vi pratar om idag har inte kommit loss än, och det har inte varit full kompensation för kostnadsuppräkningen i skolorna. Det kommer säkert inte att märkas på alla ställen sedan heller, men jämfört med många andra kommuner är detta ändå bra.
Hur stor del av de nya pengarna kommer att gå till skolan?
— Det mesta blir till förskolan. Det kan bli något till grundskolan också, men den övervägande delen blir till förskolan. Det behövs mer personal där och hittills har det inte blivit det.
Christer Rasmusson är väldigt försiktig när det gäller frågan hur långt miljonerna räcker. Många faktorer påverkar, säger han.
— Jag vill inte skapa för stora förväntningar på vad pengarna kan åstadkomma.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus