Personrån speglar barnfattigdomen
Misshandel och personrån minskar i Helsingborg. Även om sommaren är en högsäsong för båda brotten. Och Brottsförebyggande rådet talar om sociala brott.
Bildmaterial
Barnfattigdom
Helsingborg är en av de kommuner som enligt Rädda Barnen har hög barnfattigdom. Det finns totalt 290 kommuner. 2005 låg Helsingborg på plats 277, ett år senare på plats 273, alltså en liten förbättring. Mer än vart tionde barn lever i fattiga familjer. Här är andelen enligt den senaste statistiken.
2005:16,4 procent.
2006:15,8 procent.
Helsingborg. I förrgår presenterade HD nya siffror som visar att brottsligheten i kommunen minskar. I dag tittar vi närmare på två brott - misshandel och personrån.
Brottsförebyggande Rådets statistik visar att de brotten följer trenden – de har minskat.
Första halvåret minskade misshandelsfallen med nästan 20 procent, jämfört med i fjol.
Men antagligen har siffran ökat lite sedan dess. Det brukar den göra så här års. Det är sommarlov och semestertid och när folk är lediga dricker de ofta mer.
— Huvuddelen av misshandelsfallen beror på alkoholen. Folk tappar huvudet och aggressiviteten kommer fram, säger Lars Ohlsson, strateg på Brottsförebyggande rådet i Helsingborg.
Det finns fler särskilt utsatta tider på året, Valborgsmäss och jul. Av samma skäl.
Vad beror då minskiningen på?
— En del av förklaringen är säkert att polisen satsat hårt på att hindra ungdomar från att dricka på stan. Rent allmänt dricker dessutom unga mindre.
Personrånen har minskat med en tredjedel de tre senaste åren.
— Vi vet inte riktigt varför, kanske en ökad medvetenhet om det allvarliga i att råna någon, att det är ett brott, säger Lars Ohlsson.
Även den typen av brottslighet har en säsongsmässig ökning på sommaren. Samt när höstterminen startar och vid jul.
Det handlar ofta om tonåringar som rånar andra på pengar, mobiler, kläder...
— Det är de sociala brotten. Det är här vi märker barnfattigdomen i Helsingborg, säger Lars Ohlsson.
Mer än var tionde barn och tonåring i Helsingborg lever i en fattig familj.
— Personrån görs oftast av unga. En del av dem kommer inte ens till stranden nu, det finns inga pengar i familjen. Därför ser vi en ökning när sommarlovet börjar.
När skolan startar till hösten märks klasskillnaderna åter. Märkeskläder eller inte... Då ökar stölderna igen.
— Det är naturligtvis inte accetabelt och okej att stjäla. Men de här tonåringarna vill vara som alla andra. Och ungar trimmar varandra om någon har "fel" kläder, säger Lars Ohlsson.
Vad kan man göra?
— Alla barn måste få känna sig sedda och värdefulla, oavsett social bakgrund. Och skoluniformer hade varit en tänkbar lösning för att minska skillnaderna.
Lars Ohlsson tycker att förskolorna och skolorna har ett enormt ansvar.
— De ska lära eleverna moral, att det är fel att råna, att det inte är en bra lösning. Men de måste också ta itu med mobbingen.
— Själva skolutbildningen har emellertid störst varaktig effekt på sikt. Den som går ut med godkända betyg har möjlighet att läsa vidare. Det ökar självförtroende och framtidstro och ökar chansen till ett jobb.
Lars Ohlsson lyfter fram Dalhemsskolan som ett exempel på att det går.
— De som arbetar där gick medvetet in för att ändra på saker och ting. 2007 var skolan kommunens sämsta, betygsmässigt. I dag ligger eleverna på övre halvan i statistiken.
Politikerna har också möjlighet att påverka.
— Förskolan och skolan kan sluta upp kring de här barnen och ge dem det stöd som de ofta inte får hemma. Fler förskollärare, lärare och psykologer kan göra skillnad.
Kommentarer