Ljuden vi älskar och oljuden vi hatar
Den planerade multiarenan på Olympia får grannarna att oroas över mer trafikbuller. Vi avskyr vissa ljud och gläds över andra – och kan dessutom bli påverkade av en del. Häromdagen skrev vi om tystnad. I dag är det ljudets tur.
Bildmaterial
Annika Lundberg bor vid en av stadens bullrigaste trafikkorsningar, den vid Hälsovägen-Kopparmöllegatan. För fotografens skull går hon ut på balkongen. Annars är hon aldrig där.
— Den går inte att använda på grund av bullret. Det går inte ens att ha dörren öppen så att man kan vädra. Ljudnivån från trafiken är otroligt hög, det går inte att prata i vardagsrummet då, säger hon.
Trafikbullret finns där dygnet runt.
— Det är värst när motorcyklar utan ljuddämpare drar igång när de får grönt. Och på kvällen, när det blir streetracing.
Sovrummet vetter mot bakgården och där går det att ha öppet. Om man inte är ljudkänslig.
— Trafiken hörs även här, fast inte lika högt. Man vänjer sig lite, men aldrig helt.
Maria Kristoffersson och Einar Revheim sätter tänderna i var sin hamburgare. De ackompanjeras av rytmiskt popdunkande från högtalarna utomhus vid snabbmatstället.
Påverkas ni musiken - tuggar ni i takt?
— Nej, jag påverkas inte alls, jag är van vid musik. Och jag jobbar med barn så jag har lärt mig stänga av ljud när det behövs, säger Maria Kristoffersson.
Einar Revheim tycker musiken vid matstället är okej.
— Så länge det inte är för högt och om de spelar bra musik och inte hiphop. Att bli påverkad, det är nog en generationsfråga. Vi i min ålder har slutat bry oss, det finns ju musik överallt så vi är vana. Det är nog mest barn som är mottagliga.
Lisa Fristedt har nyss handlat. Inne i varuhusets högtalare strömmade lugn musik, kollade HD.
— Det tänkte inte jag på. Jag gick fort in och fort ut, säger Lisa Fristedt.
— Jag är bara i affären en kort stund, sedan går jag hem och spelar den musik som jag själv gillar.
Hon säger att musik finns överallt i samhället men att det är inget hon känner sig påverkad av.
— Däremot kan jag reagera på ljuset i affärerna. På diskarna med godis och chips finns det fler lampor. Då känner jag att de försöker lura oss.
Bästa och värsta ljuden – klicka på länkarna för att lyssna själv
Lisa Fristedt
Favoritljud?
— Naturens egna ljud, som fågelkvitter och vindsus.
Värsta ljudet?
— Svenne Banan-låten på radion.
Einar Revheim och Maria Kristoffersson
Favoritljud:
— En v8-motor (båda).
Värsta ljudet:
— Ambulanssirener (Maria).
— Polissirener (Einar).
Annika Lundberg
Favoritljud:
Värsta ljudet:
Smällarna och knallarna från värstingmotorerna utanför fönstret.
Frans Mossberg, Lunds universitet.
Favoritljud?
— Tystnaden en stilla kväll på landet med bara enstaka fåglar som kvittrar och kanske en vindpust i träden.
Värsta ljudet?
— Motorcyklar utan ljuddämpning .
Linda Holmberg, miljökontoret.
Favoritljud?
— En sked som släpps ner i vispad grädde .
Värsta ljudet?
— En dåligt inställd radio, det där skrap-pip-ljudet
Fredric Stenwreth, Musicpartner.
Favoritljud?
— EnDucati (motorcykel) som startar . Det är historia, passion och personlighet i ett.
Värsta ljudet?
— Ett tågekipage med skrikande bromsar på perrongen . Alla stannar upp, håller för öronen och tittar i marken.
Helsingborg. Ljud eller oljud?
Svaret på frågan finns i lyssnarens öra.
— Det är svårt att definiera vad som är vad. En mc-fantast som sitter på sin motorcykel tycker att ljudet av den är som musik. Andra hör ett störande oljud, säger Frans Mossberg, chef för Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet.
En promenad till jobbet går genom en kakafoni av ljud. Sopbilen tömmer slamrande tunnan med glas, motorcyklar utan ljuddämpare drar på, bilarna vrålar iväg när det slår om till grönt. En förbipasserande kvinna grälar högljutt med någon i sin mobil.
Linda Holmberg på miljökontoret säger att det vanligaste klagomålen dock handlar om störande ljud i bostäder. Typ högljudda grannar, fläktljud eller trafikbuller som tränger in utifrån.
— När det ska byggas nytt får vi ofta synpunkter från närboende som är rädda för att det ska bli ännu mer trafikbuller, säger hon.
Den planerade multiarenan på Olympia är ett sådant exempel.
Det finns ljud som skadar örat. Men under den decibelnivån handlar ljud till en del om tycke och smak samt inlärt beteende.
Frans Mossberg tar exemplet fågelsång. Våra befjädrade vänner kan ibland kvittra på ganska högt ibland, upp mot 70 decibel. Vi tycker ändå att det låter fint.
— Ljudet från en motorcrossbana på lite håll når upp till samma nivå. Men då tycker vi ofta att det är ett störande oljud.
Det finns ljud som alla gillar. Klirret av kaffekoppar, ett spädbarns joller, vågskvalp...
— Det finns en viss inlärning av vad som är harmoniska och positiva ljud.
Frans Mossberg är även musiker.
— Musik är en av de viktigaste ljuden, men här kommer smaken in i hög utsträckning, säger han.
Musik finns nästan överallt omkring oss. Och påverkar oss. Rysaren på tv – utan otäck musik skulle handlingen nästan vara löjlig.
Fredric Stenwreth är vd för Musicpartner och kan allt om hur vi blir påverkade av musik. Hans företag gör musikkanaler till affärer, krogar, barer, gym...
Det finns två grunder att utgå ifrån, berättar han. Funktion och identifikation.
— Funktion, det handlar om hur vi tänker och responderar till ljud. Du vet kylskåpssurrandet vi inte hör till sist.
Identifikation handlar om att skapa varumärken med musik.
— En cool klädesbutik för unga ska inte spela jazz, säger Fredric Stenwreth.
Musik kan inte tvinga oss att konsumera. Men den kan styra vårt beteende i affären och indirekt få oss att fylla varukorgen.
— Ju längre tid du stannar i en matvaruaffär, desto fler varor hittar du. Och om bakgrundsmusiken är lugn så går du långsammare. Om tempot höjs så går du snabbare eller bli stressad och går ut.
TV-reklam använder mycket musik.
— Det är den snabbaste vägen till att få köpare att associera, säger Fredric Stenwreth.
Prova själv - vad tänker du på om du hör någon sjunga "blå, blå, vindar och vatten..." ett speciellt öl, kanske?
På krogen gäller det att hitta bakgrundsmusik som skapar rätt stämning. Kanske exklusivitet, att sitta i lugn och ro vid bord med vita dukar.
— Men på snabbmatstället kan det vara tvärtom. Där vill man inte att folk ska sitta och häcka hur länge som helst. Om man höjer tempot och håller en jämn takt så äter folk fortare.
Vi rör liksom gaffeln i takt.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus