Segregationen: För lite hänsyn till sociala skillnader
Skolverket menar att kommunerna borde omfördela mer pengar för att jämna ut socioekonomiska skillnader. I Helsingborg flyttas sju procent av skolbudgeten till de områden som har störst behov.
Bildmaterial
HELSINGBORG. I går berättade HD att barnen i Helsingborg lever etniskt segregerat. I en ny rapport visar Skolverket att segregeringen, inte bara den etniska utan även den socioekonomiska, påverkar skolresultaten: ”Boendesegregation är en avgörande faktor bakom skillnader i elevers resultat och utbildningsval.”
Skolverket ser också att skillnaderna i uppnådda resultat ökat mellan olika skolor och olika elevgrupper, framförallt utifrån social bakgrund.
Tidigare i år har Skolverket sagt att kommunerna borde avsätta mer pengar till omfördelning med tanke på hur stora skillnaderna är.
I Helsingborg går ca sju procent av grundskolans budget till en speciell pott som kallas uppbyggande insatser. Det är pengar som fördelas utifrån socioekonomiska faktorer. Skolområden med många föräldrar som är lågutbildade och/eller arbetslösa och/eller har utländsk bakgrund har i flera år fått pengar från den här potten för att arbeta med språk- och metodutveckling.
HD har pratat med flera rektorer på de skolor som får del av uppbyggandestödet. De anser att de extra pengarna är jätteviktiga.
– Men det räcker inte till det vi skulle vilja ge barnen. Vi behöver mer material, mer vuxennärvaro, fler studiebesök, säger Åsa Karlsson, rektor på Dalhemsskolan som i gårdagens tidning sa att situationen i Helsingborg är orättvis.
Hur mycket av skolbudgeten som fördelas med socioekonomiska hänsyn varierar stort mellan Sveriges kommuner. Det pendlar från en tredjedel av budgeten till inget alls. Det är framför allt större kommuner som har en stor andel, till exempel Malmö som har hela 26 procent. Varje kommun bestämmer själv hur den vill göra.
I Helsingborg har andelen varit sju procent i över femton år. Detta trots att såväl boende- som skolsegregeringen har ökat under samma period. I sammanhanget kan också nämnas att Helsingborg är en kommun med en relativt liten skolpeng per elev.
Trots större skillnader har skolan ”blivit sämre på att kompensera för elevers sociala bakgrund och olika förutsättningar”, skriver Skolverket.
Varför är det så?
– Det fordras ett stort mått politiskt mod för att förändra. Sen finns olika politiska uppfattningar om huruvida man behöver kompensera, och om det går, säger undervisningsråd Birgitta Andrén som har arbetat med rapporten på Skolverket.
Vet ni säkert att extra resurser ger bättre skolresultat?
– Forskningen är rätt tydlig med att det ger resultat. Framför all för yngre elever med mindre gynnad familjebakgrund är sambandet mellan resurser och skolresultat oerhört starkt.
Drottninghögsskolan får totalt fyra miljoner kronor extra om året till skolan och förskolorna i området.
– Det gör att vi kan ha en större personaltäthet. Vi satsar också på olika typer av utbildning av våra pedagoger, säger rektor Annika Ericsson och berättar att 85 procent av eleverna har annat modersmål än svenska.
Wieselgrensskolan får drygt 8,6 miljoner kronor till skola och förskola. Även de satsar på fler pedagoger.
– Stödet är viktigt för att kunna utjämna skillnaderna mellan elever med bättre och sämre förutsättningar. Det handlar mycket om att utveckla språket. Har man inte språket får man inte någon djupare förståelse i de andra ämnena heller, säger rektor Lise-Lott Nilsson.
Birgitta Andrén på Skolverket menar att det kan få effekter på hela samhället om man inte kompenserar för elevers skilda förutsättningar.
– Det är naturligtvis väldigt viktigt att alla elever får de kunskaper som vi anser att alla behöver. Det ger ju konsekvenser hela livet framöver för de eleverna, och för samhället i stort när det gäller inkomster och allt.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus