Miljonvinsterna duggar tätt i friskolebranschen
HD:s kartläggning av de fristående skolornas ekonomi i Helsingborg visar på en
bransch som minst sagt klarar den ekonomiska krisen bra. Det mesta pekar
uppåt.
Skolpengen
Friskolornas inkomster. Beloppet består av kommunala skattemedel som följer med varje elev. Samma belopp utbetalas oavsett om eleven väljer att gå i en kommunal eller i en fristående skola, men hur stort beloppet blir bestäms av utbildningen. En elev på fordonsprogrammet transport kostade 2009: 123 000 kr. Medan en samhällselev kostade: 70 000 kr.
Varje enskild kommun bestämmer skolpengens storlek i sin kommun, förutsatt att kommunen har en motsvarighet till programmet som eleven vill gå. Har inte kommunen det, bestäms skolpengen av en riksprislista. I Helsingborg är det bara Ridgymnasiets skolpeng som bestäms av riksprislistan.
Helsingborgs stads utbetalningar till fristående gymnasieskolor:
2009:118,4 miljoner kr.
2008: 95,9 miljoner kr.
2007: 75,2 miljoner kr.
Helsingborgs stads utbetalningar till fristående grundskolor:
2009: 215,5 miljoner kr.
2008: 194miljoner kr.
2007: 174,7miljoner kr. Att göra:
Fler väljer friskolor
Andelen Helsingborgs elever som väljer en fristående gymnasieskola ökar.
2009: 979 elever = 18,9 procent av totalt 5 160
2008: 804 elever = 16,1 procent av totalt 4 993
2007: 713 elever = 14,4 procent av totalt 4 958
2006: 525 elever = 11,2 procent av totalt 4 706
Källa: Skol- och fritidsförvaltningens bokslut för 2009.
De preliminära siffrorna för kommande läsår visar på en fortsatt tillströmning till de fristående skolorna.
HELSINGBORG. #17 av 18 friskolor som vi undersökt närmare redovisar vinst för 2009.
#Alla ökar sin omsättning.
#Sex av åtta gymnasieskolor ökar sin vinst. Den sammanlagda summan på pluskontot stannade på 12,3 miljoner kronor. Året innan: 11,3 miljoner kronor.
#Fem av åtta företag som driver gymnasieskola delade ut vinst till aktieägarna. Sammanlagt nästan 11 miljoner. Året innan fick aktieägarna drygt 3,5 miljoner.
#De största aktieutdelningarna har utgått till de tre ägarna i Impius Gymnasium och den ensamma ägaren till Helsingborgs Ridgymnasium. En sammanlagd summa på 9,7 miljoner.
# Aktieutdelning är också vanligt bland grundskolorna. PeterSvenskolan toppar denna lista och delade ut 362 500 kronor. Året innan toppade Kubikskolan med en utdelning på 400 000.
Annat är det i den kommunala skolan. I torsdags lämnade Birgitta Forssman, ekonomichef på Skol- och fritidsförvaltningen, in bokslutet för 2009 till kommunstyrelsen. Ytterligare ett år av ekonomisk återhållsamhet med ömsom köp- och anställningsstopp.
– Med tanke på den ekonomiska krisen under året har vi klarat oss bättre än våra farhågor, men framförallt har grundskolan och gymnasieskolan fått anpassa sina kostnader efter förutsättningarna, säger hon.
Kommunen finansierar både de kommunala och de fristående skolorna, med vad som kallas skolpeng. Kommunens utbetalningar till gymnasieskolan som helhet, både de kommunala och de privata, redovisar ett underskott på 5,3 miljoner kronor för 2009.
Tittar man bara på de kommunala skolorna blir underskottet mindre: 2,2 miljoner kronor för 2009.
En delförklaring till den bistra ekonomin är bland annat ett vikande elevantal.
Har ni tvingats dra i bromsen?
– Den kommunala skolverksamheten har inte som mål att gå med vinst. Men för att komma så nära noll som möjligt har vi varit restriktiva när det gäller anställningar och varit allmänt ekonomiskt återhållsamma.
– Eftersom nästan två tredjedelar av kostnaderna är på personalsidan är det där vi kan minska våra kostnader, säger hon.
Enligt Birgitta Forssman beror underskottet på 5,3 miljoner för hela den gymnasiala verksamheten i första hand på att allt fler elever väljer allt dyrare program.
– Generellt sett så ökar genomsnittskostnaden per elev. Utbudet på utbildningar växer och friskolorna blir fler, eleverna har då större möjlighet att välja ett program, ofta ett yrkesförberedande program, som i många fall är dyrare, säger hon.
Den kommunalt drivna grundskolan går också back 2009. Närmare bestämt med 900 000. Grundskoleverksamheten totalt, kommunala och privata, stannar dock på plus 15,3 miljoner. Mycket på grund av ett överskott från förra året, men också för att man tilldelats mer pengar än vad som behövdes, utifrån missvisande befolkningsprognoser.








Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus