Svenska friskolesystemet unikt i världen
I Sverige kan en friskola drivas som vilket annat företag som helst. Så ser det inte ut i andra länder. "Inget annat land jag vet har en liknande skolmarknad", säger Ulf Lundström, som forskar i ämnet.
Bildmaterial
Ulf Lundström, doktor i pedagogik vid Umeå Universitet.
Friskolor i andra länder
#Sverige: 10 procent av eleverna går i fristående grundskolor. På gymnasienivå är siffran 20 procent. Kraven och tillsynen av de privat drivna skolorna är den samma som för de offentligt drivna. Skolorna drivs som vilket företag som helst.
#Danmark: 13 procent av eleverna går i en privat driven skola. På gymnasienivå är siffran något lägre. 85 procent av finansieringen får skolan från staten. Resten består av avgifter. Kraven och regelverken för fristående respektive offentliga skolor är desamma. Medlen ska användas så att de gör största möjliga nytta för skolan.
#Norge: Två procent av eleverna går i fristående skolor. På gymnasienivå är siffran åtta procent. Finansieringen består till 85 procent av statliga medel och resten är avgifter. Eventuellt överskott får inte lämna skolan utan måste komma eleverna till godo.
#Finland: Två procent av eleverna går i fristående privata skolor. Finansieringen består, liksom i Sverige, av offentliga medel, både från staten och kommunerna. Inga avgifter tas ut. Tillsynen är densamma som för den offentliga skolan. Inga privata skolor får drivas i vinstsyfte.
Friskolereformen
Genomfördes 1992 av den borgerliga regeringen, ledd av Carl Bildt (M). Innebar i korthet att skattemedel finansierar skolor oavsett om de är kommunala eller fristående.
HELSINGBORG. Det svenska systemet för fristående skolor skiljer sig i flera avseenden från andra länders. Här finansieras friskolorna helt med skattepengar och spännvidden bland aktörerna har blivit stor. Dessutom finns inga begränsningar gällande vinst eller aktieutdelning till dem som äger skolan. En friskola är som vilket företag som helst.
Men i Danmark, Norge och Finland är det förbjudet för fristående skolor att berika dem som äger skolan.
Ulf Lundström, doktor i pedagogik på Umeå Universitet, deltar i forskningsprojektet "Gymnasiet som marknad", där man tittat på effekterna av det svenska systemet. Och vilka följder konkurrensen på den svenska skolmarknaden har fått.
– Inget annat land har en lika långtgående marknadslösning på skolområdet som vi har i Sverige. Den stora expansionen har skett de senaste fem-sex åren och forskningen släpar efter. Men det vi kan se är bland annat, säger han och radar upp några exempel:
# Elevernas skolval baseras inte främst på kvaliteten på undervisningen. Snarare spelar andra saker in. Som skolans geografiska läge, ju centralare ju mer populär, olika marknadsföringstekniker där skolor erbjuder laptops, körkort, gymkort och resor. Också rykte spelar in, som ibland kan hänga ihop med kvalitet, men oftast baseras på vad som är "inne". Konkurrensen mellan skolor har förstärkt tendenser med grupptillhörighet och att eleverna sätter etiketter på varandra.
# De ökade valmöjligheterna för eleverna kan vara positivt, men kan också leda till ökad stress och ångest. Antalet omval har ökat, vilket påverkar de individuella läroplanerna negativt, eftersom fler elever byter utbildning.
# Personalen på skolorna sporras i viss mån till att prestera bättre, men att hävda sig i konkurrensen tar upp värdefull tid som går åt till annat än att utbilda elever, exempelvis marknadsföring. Skolornas rektorer ska vara pedagogiska ledare, men fungerar allt mer som vd:ar med fokus på ekonomi.
# Marknadens logik har tagit över från pedagogikens. Att konsumenterna, eleverna, får större makt att välja utbildning resulterar i att populära ämnen lyfts fram och impopulära ämnen försvinner. Detta går att se när det gäller språkundervisning.
# Totalt sett visar forskningen inte på att friskolor producerar bättre kunskapsresultat, men man kan se en positiv effekt på elever från studievana hem. Det finns ingen forskning som visar på att friskolor producerar sämre kunskapsresultat.
Den stora ökningen av antalet friskolor de senaste åren tror Ulf Lundström kommer att planas ut, eftersom elevantalen på gymnasiet kommer att sjunka med cirka 25 procent.
Enligt Ulf Lundström präglas friskoledebatten av allt för många argument som tas som fakta.
– Att konkurrensen i sig mellan privata och offentliga skolor skulle ge en bättre utbildning finns det inget stöd för. Det jag ser som farhågor är att vi framöver kommer få problem med en ökad uppdelning mellan olika elever. Och det är viktiga slutsatser som måste komma fram i debatten, säger han.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus