Så ska en stor oljeolycka hanteras
Öresund är en av världens mest trafikerade farleder. Runt 35 000 fartyg passerar årligen, varav cirka 5000 är oljetankers. Risken för en oljeolycka är stor. Märkligt nog får Helsingborg en beredskapsplan först om två år. Så här ska en olycka då hanteras.
Bildmaterial
Brandingenjör Maja Svenbro håller i arbetet med att ta fram en oljeskyddsplan för Helsingborg. Det är hög tid att staden får en sådan. Oljetankern som havererade utanför Spanien 2002, och orsakade skador ända upp till England, passerade Öresund. Bilderna är från fartygskollisionen utanför Ystad 2003 och olyckan i Köpenhamn i januari 2008, där oljan nådde Fortunas strand.
HELSINGBORG. En julimorgon springer ett ryskt tankfartyg läck utanför Domsten och tusentals ton olja börjar rinna ut. Kaptenen slår larm till Kustbevakningen och det gör också befälet på ett mötande fartyg från Göteborg och två seglare från Gilleleje.
Kustbevakningen rycker ut och räddningstjänsten i Helsingborg, Höganäs och Landskrona går igång. De har en beredskapsplan och är vana vid att snabbt bygga räddningsorganisationer.
Inom några timmar har räddningstjänsten upprättat en regional stab och börjat kalla in folk från de kommunala förvaltningarna och andra instanser. Kaptenen på det ryska fartyget kontaktas. Vad vet han om hålet i skrovet? Vad är det för typ av olja som läcker ut?
SMHI:S spridningsberäkningar studeras. Hur blåser vindarna? Hur går strömmarna? Var och när kan oljan beräknas nå land? Samtidigt kontaktas Karlskrona, där det närmaste förrådet med oljesaneringsmaterial finns. Länsor och annan utrustning lastas på lastbilar och körs söderut.
Det visar sig att det blir Helsingborg som får ta nästan hela smällen.
Den första oljan når Vikingstrand. Kort därpå når sörjan även Pålsjöbaden. Kustbevakningen lägger ut egna länsor utanför hamnarna.
Långtradarna från Karlskrona anländer. Staben följer beredskapsplanen och vet precis vart de ska dirigera lastbilarna, vilka vägar bilarna kan ta, vilka platser utmed kusten som är tillräckligt stora och har rätt underlag för att klara att containrar ställs där.
Att sanera efter en oljeolycka är ett smutsigt jobb som skapar mycket avfall. Därför har staben också kontaktat NSR, som gör sig beredd att ta emot den kommande skytteltrafiken med oljebemängt farligt avfall.
Några i staben har till uppgift att organisera alla frivilliga som börjar strömma till – Hemvärnet, miljöorganisationer, ornitologer, privatpersoner.
De kommande dygnen får Helsingborg uppleva den största räddningsinsatsen någonsin. Över 500 människor är i arbete utmed stränderna.
Men trots att länsor läggs ut vid Hittarpsrevet drabbas fågellivet hårt. Tusentals svarta fågelkroppar guppar på den klibbiga ytan. Badstränderna som så här års borde vara fulla med semesterfirare befolkas nu bara av saneringspersonal med höga gummistövlar.
Restaurangerna, kaféerna, hotellen, ja hela turistnäringen får sin guldsäsong förstörd. Innerstan luktar som ett oljefält när det blåser nordvästliga vindar.
Efter den akuta fasen avslutar räddningstjänsten sitt arbete. Deras beredskap behövs för andra olyckor. Det blir i stället kommunen som tar över ansvaret. Först ett år senare avslutas saneringen. Kostnaderna för kommunen är gigantiska.
Ja, ungefär så kan det gå till om ett tankfartyg havererar i våra vatten.
Men det får tidigast hända 2012.
Märkligt nog saknar Helsingborg en beredskapsplan för den här typen av olyckor. Det är först nu som man håller på att ta fram en oljeskyddsplan.
Till sommaren ska ett förslag ligga på bordet och årsskiftet 2011-2012 ska planen vara helt klar och antagen av kommunfullmäktige. Motsvarande arbete pågår i Landskrona, Höganäs, Ängelholm och Båstad.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus