"Protein får eleverna mer än tillräckligt av"

Att använda rivna morötter i maten är bra för både hälsan och miljön, menar Livsmedelsverket apropå kritiken att morötter används som utfyllnad i skolmaten.

Åsa Brugård Konde är nutritionist på Livsmedelsverket och får ofta frågor om hur bra skolmat ska vara.

— Det är viktigt att det finns både tillräckligt med mat och att den är god och näringsrik, säger hon. Vår rekommendation är att det ska finnas flera alternativa rätter så att man hittar något man gillar. På vår webbplats har vi en skrift som heter Bra mat i skolan.

Räcker det med en vanlig och en vegetarisk rätt?

— Enligt våra råd ska det vara minst två rätter att välja mellan plus ett vegetariskt alternativ. Men en vanlig och en vegetarisk rätt är också bra om alla har möjlighet att ta av den vegetariska. Att ta lite av varje är positivt. Eleverna får chansen att upptäcka och lära sig att tycka om nya rätter. Det är bra både ur hälso- och miljösynpunkt om vi äter mer vegetariskt.

Hur ser ett bra salladsbord ut?

— Där har vi tydliga råd. Målet att varje elev ska äta 100-125 gram grönsaker och frukt i samband med lunchen. Det ska vara minst två grönsaker från något som kallas c-vitaminlistan, alltså c-vitaminrika grönsaker som vitkål, blomkål eller broccoli. Och sedan minst tre från det som kallas kolhydrat- och kostfiberlistan. Det kan vara morötter och andra rotfrukter och baljväxter som bönor eller linser. Om man sedan vill kan man ha dekorationsgrönsaker, som tomater, gurka och sallad. Men det är inget krav.

Det är just tomater och gurka som en del elever efterlyser...

— Det är klart att man ska lyssna på vad eleverna efterfrågar. Men ur näringsmässig synpunkt är det mer näring i vitkål och morötter än i tomater och isbergssallad. Men om barnen inte tycker om det äter de förstås inte av dem. Det gäller att servera grönsakerna på ett attraktivt sätt så att de ser fräscha ut på salladsbordet.

En del föräldrar säger att deras barn kommer hem och är hungriga efter skolan. Hur ser du på det?

— Det var dåligt. Hur kommer det sig att det är för lite mat? I skolor där det är ont om mat kan det vara så att de första eleverna vet att de inte kan backa och då lastar man på jättemycket och kastar kanske en del. Det är tragiskt om det är så att en del elever slänger mat medan andra inte får tillräckligt att äta.

Vad händer med barn som inte ätit sig mätta?

— Om de är hungriga kan de knappast prestera så bra. Och risken är stor att de köper något i kiosken. Det är sällan några grönsaker...

En del elever tycker att det är för mycket rivna morötter i maträtterna...

— Det kan egentligen vara en fördel för både hälsan och miljön. Men det ska förstås smaka gott. Det blir inte näringsmässigt dåligt för att man gör så. Protein får eleverna mer än tillräckligt av ändå.

Får ni mycket synpunkter på skolmaten i landet?

— Vi får en del frågor om vad som är bra skolmat. Men när det gäller klagomål vänder sig nog de flesta direkt till skolorna. Vi kan ju inte påverka enskilda skolor och kommuner. Jag känner inte till att vi fått synpunkter som gäller just Sodexos skolmat.

Nicklas Nordström
nicklas.nordstrom@hd.se 042-489 91 41