Det växer så det knakar i Stadsparken
Globalt råder redan odlingsboom i städerna. Nu hakar Helsingborgs stad på den växande odlingstrenden.
Bildmaterial
Tio stora trälådor, var och en på nio kvadratmeter har odlarna till sitt förfogande. Mohammad Majzoub från Libyska kulturföreningen har planterat bondbönor, persilja och mynta i föreningens låda.
Helsingborg. I ett hörn av Stadsparken är tio stora trälådor, var och en på nio kvadratmeter, uppställda. I en låda växer gul och röd mangold, salvia och sättlök. I en annan har Helsingborgs trädgårdsförening planterat allmogeväxter som grönkål, gräslök och potatis. Mohammad Majzoub från Libyska kulturföreningen berättar att hans gröna fingrar gått i arv från hans mamma. I jorden på föreningens odlingslott har han planterat persilja, mynta och en växt med avlånga, nästan mintgröna, blad.
– Det är solok. Jag brukar rulla in köttfärs eller ris i bladen. Myntan använder jag för att koka te eller bara som den är i en sallad. Där borta har jag planterat bondbönor och lökarna som knappt syns ännu är vitlök.
För Mohammad Majzoub hänger odling och matlagning ihop. Nästan allt han äter kommer från kolonilotten på Råå och i det egna växthuset har han försökt odla både kikärter och koriander.
– Maten smakar mycket bättre med färska kryddor. Grönsakerna som du köper i affären luktar inte, de har transporterats långa sträckor och även om de får mogna i butiken, är det inte samma sak som att plocka dem direkt ur grönsakslandet.
Stadsodling står inte längre enbart för privatpersoner som odlar kryddor i köksfönstret utan också för odling av livsmedel i stadsmiljö. Den växande odlingstrenden var avgörande när Cecilia Liljedahl presenterade sin idé om odlingslådorna för kommunen.
– Det kan vara svälten i världen eller insikten om den egna sårbarheten. Långa transporter och gifter i maten gör att allt fler väljer närodlat. Jag vill visa på odling som alla kan klara, som att odla persilja och sallad på balkongen eller sätta egna potatisplantor i en låda.
Men det handlar inte bara om ekologiska och ekonomiska aspekter, menar Cecilia Liljedahl. I ett kollektiv, eller bland grannar, kan odlingen fylla en social funktion.
– Odlingarna ska vara en mötesplats. Genom dem vill jag sätta fokus på Stadsparken. Den som har vägarna förbi här i sommar kan stanna till, prata lite med odlarna eller bara sitta ner en stund.
Lådorna finns kvar i parken tills grönsakerna är mogna och det är dags att skörda. När odlingsprojektet är slut hoppas Cecilia Liljedahl att hon ska ha inspirerat fler att odla hemma, i köksfönstret eller på den egna gården.
– Det räcker med att se på alla unga människor som skaffar kolonilott för att förstå att det här inte är en övergående trend. Jag tror att vi är på väg mot ett samhälle med ökad självhushållning när allt fler ser fördelarna med att odla själva.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus