Helsingborg – fortfarande en delad stad
Helsingborg är en delad stad och klyftorna minskar på väldigt få punkter. Det visar stadens nya välfärdsrapport.
Bildmaterial
Professor Hans Swärd.
Fattigdomen år
EU har utlyst år 2010 till det Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning . Det kommer att uppmärksammas i samtliga medlemsstater med en rad aktiviteter, kampanjer och projekt.
Resurssvaga områden
Kommunen har undersökt hur resursstarka Helsingborgs stadsdelar är. Medelinkomst, arbetslöshet och utbildning är några av de variabler som använts. Utifrån denna välfärdstabell klassas stadsdelar som välmående, resurssvaga och neutrala.
Här är de områden som bedöms som mest resurssvaga: Planteringen, Drottninghög, Närlunda, Fredriksdal, Dalhem, Högaborg, Adolfsberg och Söder.
Helsingborg. På punkt efter punkt slås det fast i den senaste planen för hållbar utveckling:
Ohälsa, boende, arbete, barns och ungas uppväxtvillkor – det finns påtagliga skillnader mellan välmående bostadsområden och resurssvaga.
På ett par punkter blev det bättre de senaste åren. Men på andra ökade klyftorna. Inte minst vad gäller barn och unga.
Här är några exempel:
Allt färre unga har betyg nog att söka in på högskola eller universitet.
Fyra av tio som sökte socialbidrag förra året var under 29 år och de unga behöver stöd allt längre period.
Ungdomsarbetslösheten ökade.
En del av de svarta siffrorna beror på finanskrisen. Det säger Birgitta Södertun, kristdemokratiskt kommunalråd och ordförande i beredningen för hållbar utveckling.
— Inte minst den ökade arbetslösheten och bostadsbristen. Det är inte mycket vi kan göra på kommunal nivå. Men vi försöker arbeta med mer utbildning för unga, säger hon.
Att unga halkar utanför är särskilt bekymmersamt. Liksom att allt fler unga behöver socialbidrag.
— Får vi inte in de unga i arbete eller utbildning så är det ett jätteproblem, säger Birgitta Södertun.
Socialdemokratiska kommunalrådet Ingela Andersson sitter också i beredningen.
Hon tycker att den borgerliga regeringen får ta ett stort ansvar för ökade klyftor. Men hon tycker också att den regerande femklövern i kommunen kunde ha gjort mer.
— Satsat på skolan och på komvux och utbildning, till exempel.
Men också när ni hade makten ökade klyftorna. Så vad kan man göra?
— Avsätta mer pengar till de resurssvaga områdena, till skolan, föreningslivet och så vidare. Mätbara satsningar så att vi kan se vad som ger resultat.
Birgitta Södertun har samma recept.
— Vi måste satsa mer på barn och unga för att minska klyftorna. Utanförskap kan leda till en farlig utveckling med droger och kriminalitet.
Hans Swärd, professor på socialhögskolan i Lund, har studerat fattigdom och utanförskap.
— Klart att det går att göra något åt klyftorna i samhället, säger han.
Han säger att fattigdomen i sig inte ökat. Men vissa grupper har sackat efter i välfärdens utveckling.
— Det är de som inte har någon förankring på arbetsmarknaden och som har halkat utanför det sociala försäkringssystemet. Hemlösa har det extremt svårt. De som har jobb och regelbunden inkomst står sig bra, trots finanskrisen.
Om klyftor får finnas ostört riskerar man få en grupp som kanske aldrig kommer in i samhället.
— Ju längre de är utanför, desto sämre får de det längre fram i livet. Svårast är det förde unga som inte får en ordentlig utbildning i skolan eller för ett yrke, säger Hans Swärd.
Men allt är inte nattsvart, kört och domedag.
— Många tar sig trots allt ur utanförskapet. Och kommunerna kan göra något. Det är viktigt att ge dessa unga som har en svår start får en extra puff och vägledning för att komma igång i skolan och med utbildning.
Samtidigt säger Hans Swärd att kommunerna inte kan lösa allt själva.
— Det krävs även regeringsåtgärder för att exempelvis stimulera bostadsbyggande och få de sociala systemen att fungera så ingen kastas ur dem.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus