När Ramlösa Brunn blev flyktingläger
Ramlösa, en av flera svenska brunnsorter med hotell och lummig brunnspark, omvandlades blixtsnabbt hösten 1943 till flyktingmottagning. Samma roll fick Ramlösa spela 1945 och 56.
Bildmaterial
Brunnshotellet i Ramlösa har hyst danska judar på flykt undan nazisterna, koncentrationslägerfångar och ungerska flyktingar. På torsdag eftermiddag inviger kronprinsessan Victoria minnesmärket av Ulla och Gustav Kraitz. Peter Olsson putsar inför ceremonin.
Tre flyktingvågor
1943: När den tyska ockupationsmaktens grepp om Danmark hårdnar hotas tusentals danska judar av omedelbar deportation till koncentrationsläger. I tusental flyr de över Öresund. Vid 1943 års slut fanns 9 000 danskar i Sverige, de allra flesta judar.
1945: I andra världskrigets slutskede arrangeras den samnordiska aktionen med "De vita bussarna" där befriade fångar från nazisternas koncentrationsläger förs till Sverige och anländer först till Skåne. Bedömningen av hur många som omfattades av operationen varierar mellan 15 000 och 30 000 personer.
1956: Den folkliga revolten i Ungern stoppas av Sovjetarméns inmarsch. Cirka 200 000 ungrare flyr sitt land. Av dem kommer omkring 6 000 till Sverige, där många får sin första vistelse i Skåne innan de flyttar vidare till andra orter, där de flesta får jobb.
Källor: Nationalencyklopedin och Folke Schimanski: Tillbaka till livet. Ramlösa hälsobrunn - en räddningsstation.
(TT)
Fakta
En enda dag i oktober 1943 kom ett tusental våta och nerkylda danska judar till Helsingborg på sin flykt undan nazisterna. På Brunnshotellet i Ramlösa med 600 sängplatser fick många en fristad. Hotellet blev flyktingförläggning också 1945 när koncentrationslägren öppnats och efter revolten i Ungern 1956.
På torsdag inviger kronprinsessan Victoria och kronprins Haakon ett monument i parken till minne av flyktingsmottagningen.
Helsingborg. År 1943 blev Ramlösa samlingsplats för danska judar, som flydde över Öresund när den tyska ockupationsmaktens grepp om Danmark hårdnade. Judarna hotades akut av deportation till nazisternas koncentrationsläger. Men en tysk officer, Georg Duckwitz, lät både danska och svenska politiker förstå vad som planerades. Därmed förvarnades även Danmarks judar.
– Tack vare Duckwitz insåg vi allvaret och de allra flesta hann fly, säger Arne Melchior, då 18-årig son till rabbinen i Köpenhamn och många år senare dansk trafikminister för Centrumdemokraterna.
Han berättar för TT hur han och hans familj, precis som många andra, flydde till Sverige i fiskebåt. Men för familjen Melchior blev rutten så sydlig att de till sist kom i land vid Beddinge på Skånes sydkust. Under resan befarade flyktingarna att de seglat så långt söderut att de i stället skulle hamna i Tyskland. En läkare ombord erbjöd självmordspiller till den som ville. När beväpnade vakter till sist sågs i land höll flyktingarna andan.
– Det var en stor lättnad när vi hörde att de hälsade oss välkomna till Sverige, minns Melchior.
I mer eller mindre skrangliga båtar landade merparten av de flyende danska judarna på kuststräckan mellan Mölle och Landskrona. En enda dag, den 4 oktober, anlände ett tusental våta och utkylda flyktingar till Helsingborg och Brunnshotellet i Ramlösa med 600 sängplatser blev främsta mottagningsplats.
Vecko-Journalen rapporterar: "I en villa residerar utlänningspolisen för att registrera, visera, placera. Skrivmaskinerna klapprar, barn skriker. Både lottor och rödakorssoldater arbetar i sitt anletes svett oberoende av om det är natt eller dag med mat och sjukvård".
År 1945, i andra världskrigets slutskede, förde greve Folke Bernadottes samnordiska aktion med "De vita bussarna" tusentals utmärglade och sjuka koncentrationslägerfångar till Sverige. De anlände först till Skåne, där Malmö och Helsingborg var viktiga mottagningsplatser. Överläkaren Anna-Lena Bergstöm på Ramlösa vittnar om en del av flyktingarnas tillstånd:
"...utmärglade med framför allt tuberkulos och tarminfektion. Somliga hade ärr efter experimentella operationer i buken, andra ärr efter glödande cigaretter till och med på ögonlocken."
Dessvärre var en del av flyktingarna så sjuka att de dog den första tiden i Sverige. Många är begravda på judiska kyrkogården i Malmö.
En tredje flyktingvåg nådde Ramlösa brunn 1956, efter Sovjetunionens inmarsch i Ungern. Omkring 6 000 ungerska flyktingar kom till Sverige. Många passerade Ramlösa som genomgångsförläggning för registrering och två veckors karantän. Många av ungrarna kom sedan snabbt ut i arbete.
Hur var det då att vara flykting i Sverige på 1940- och 50-talen? Arne Melchior, i dag 85 år, beskriver sig som "lyxflykting" i Sverige med närhet till både språk och kultur. Men även om han möttes av vänlighet och välvilja, så var det svårt.
– Man har drivits bort från sitt umgänge och sitt nätverk. Man går med mindre säkra steg ute på gatan. Därför är det en skam när flyktingar inte blir väl behandlade, säger han.
(Citaten i texten är hämtade från Folke Schimanskis bok Tillbaka till livet. Ramlösa Hälsobrunn - en räddningsstation.)
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus