I valet och kvalet om skolpengar
Helsingborg har långt kvar till toppen när kommunerna jämför hur många elever
som fått godkänt i alla ämnen. Partierna vill se över hur resurserna
fördelas men de är inte ense om varifrån pengarna ska tas. Rektorn på
Dalhemsskolan vill ha ett helt nytt sätt att stötta de elever som behöver
extra hjälp.
Bildmaterial
"Det är många områden som behöver pengar, men förskolan och skolan är ju framtiden", säger Åsa Karlsson, rektor på Dalhemskolan riktat till politikerna.
I våras frågade HD 1 000 väljare vilken som var den viktigaste frågan för dem i kommunvalet. Här är deras topplista. Vi har utgått från listan när vi nu tittar närmare på några områden och undersöker var partierna står. Dagens fråga: Skola och utbildning.
Raka besked om elitklasser
Vill ni att Helsingborg börjar med elitklasser i teoretiska ämnen på grundskolan?
M: Ja.
FP: Ja.
KD: Nej.
C: Ja.
S: Nej.
MP: Nej.
V: Nej.
SD: Nej.
SPI: Ja.
Valkompassen
Ta reda på vilket parti du sympatiserar mest med!
Valkartan Helsingborg
Val 2010
Artiklar om valet på din ort: Båstad
• Bjuv • Helsingborg
• Höganäs • Klippan
• Landskrona • Perstorp
• Svalöv • Åstorp
• Ängelholm • Örkelljunga
• Regionvalet
Helsingborg. Helsingborg ska ha världens bästa skola – så har det låtit från de styrande i staden. Men det är en bra bit kvar.
Helsingborg har plats 136 bland landets 290 kommuner när det gäller andelen elever som lämnade nian med godkänt i alla ämnen våren 2009.
Staden ligger också efter om man jämför lärartäthet inom både grundskola och gymnasiet. Dessutom är barngrupperna på förskolan större här än i riket i stort.
Men samtidigt är det även stora skillnader mellan Helsingborgs olika skolor.
Skillnaderna följer kända mönster – de skolor där eleverna inte klarar målen finns framför allt i kommunens svaga områden.
Här är ett par exempel:
95 procent av de nior som lämnade Holstagårdsskolan i Laröd våren 2010, fick enligt preliminära siffror godkänt i alla ämnen. 97,6 procent var behöriga till gymnasiet.
Motsvarande siffror på Dalhemsskolan är 48 procent respektive 66 procent.
– Vi har barn här vars föräldrar är analfabeter, barn som inte har cyklar och inte har råd att spela fotboll. Så såg det inte ut i Ramlösa där jag jobbade tidigare. Man måste våga se att skillnaderna finns, säger Åsa Karlsson, rektor för Dalhemsskolan.
I grunden får alla skolor en elevpeng, en och samma summa per elev.
Skolorna i de tunga områdena får dessutom extra tilldelning. Sedan 15 år tillbaka har andelen legat på sju procent av skolbudgeten.
Dalhemsskolan får en del av den extra potten.
Men Åsa Karlsson tycker inte att dagens system är solidariskt. Hon hade hellre sett en helt annan modell – att grundresurserna ökas och sedan fördelas via en individuell skolpeng.
– Behoven ser olika ut på olika skolor och vår skola behöver en större elevpeng till flera av våra elever för det ska bli mer rättvist. Då hade vi kunnat garantera alla elever en likvärdig utbildning.
Med mer pengar hade skolan kunnat ha färre elever och fler pedagoger per grupp. På Dalhemsskolans önskelista finns till exempel lärare i svenska som andraspråk, dramapedagoger och bildlärare.
Åsa Karlsson har dessutom en dröm om att förlänga skoldagen. De teoretiska ämnena skulle kunna blandas upp med mer idrott och kreativ verksamhet. Eleverna skulle få all hjälp de behöver i skolan. På så sätt kunde skillnaderna i stöd från hemmet utjämnas.
– Jag är ingen anhängare av läxor. Men det behövs mer personal för att kunna hantera en längre skoldag, säger hon.
Politikerna är väl medvetna om det här problemet. Alla partierna är överens om att skolor i svaga områden behöver mer pengar än skolor i välmående områden. Så ska olika förutsättningar för eleverna utjämnas.
De båda blocken är också ense om att de pengar som behöver tillföras skolan ska vara nya skattepengar.
Men det finns två stridsfrågor mellan blocken. Om skattepengarna inte räcker kan Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet tänka sig att plocka resurser från de välmående skolorna.
Det vill inte de borgerliga. Ingen skola ska få mindre pengar än idag är deras klara inriktning.
Den andra stridsfrågan handlar om hur mycket pengar skolorna ska få. Det blev rena budgivningen när budgeten för nästa år nyligen togs i fullmäktige. De rödgröna bjöd över de borgerliga och SPI med mellan 24 och 35,4 miljoner men fick inte igenom sina krav.
Totalt får skol- och fritidsnämnden 2,4 miljarder kronor.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus