Tyst asfalt blev ett miljonfiasko
Kommunens miljonsatsning på tyst asfalt blev en flopp. Den nya beläggningen blev nästan dubbelt så dyr som den gamla och höll bara hälften så länge. Nu bryts Fältarpsvägen upp med stora trafikproblem som följd.
Bildmaterial
Vägmaskiner bryter meter för meter upp den dyra tysta asfalten på Fältarpsvägen som nu ska ersättas med den billigare gamla traditionella asfaltsbeläggningen. Kommunens försök med tyst asfalt i nuvarande regi är slut och stadens asfaltskuld ökar nu med några miljoner kronor.
Tyst asfalt
Den tysta asfalten som nu testats och rivs upp Fältarpsvägen består av en porös blandning av stora och små stenar samt med ett minimum av bindmassa.
Meningen är att ljudet från trafikbullret ska gå ner i vägbanans övre lager med porer och hålrum för att därefter spridas vidare ner i marken via en grövre undre beläggningen.
Förutom bullerdämpande effekter ska asfalten även motverka vattenplaning då asfaltskikten har dränerande egenskaper. Regnvattnet rinner ner i vägbeläggningen och försvinner ut i dikeskanten.
Bakgrund Fältarpsvägen
Fältarpsvägen blev i början på 2000-talet en smitväg, natt som dag, för tung bullrig trafik mellan Helsingborgs hamn och det växande industriområdet på Långeberga.
Boende längs Fältarpsvägen klagade högt över buller och kommunen försökte förgäves få bukt med det ökade trafikproblemet med bullerplank, hastighetsbegränsningar och hänvisningsskyltar.
Efter studier av en ny typ av bullerdämpande asfalt, som fanns på försöksområden i bland annat Holland, var politiker och vägbyggare i Helsingborg eniga om att för egen räkning och utan statlig inblandning testa den tysta asfalten på Fältarpsvägen.
Meningen var att den nya beläggningen på sikt även skulle läggas på andra bullerkänsliga platser i kommunen. Bland annat diskuterades tyst asfalt på Järnvägsgatan, Drottninggatan, Strandvägen och på vägar i Råå.
Men mätningar har nu visat att slitaget på den tysta asfalten blev för stor och nu avbryts försöksverksamheten i nuvarande regi.
Helsingborg. Det dånar och fräser kring vägmaskinerna som meter för meter bryter upp den bara fem år gamla tysta asfalten på Fältarpsvägen.
Vid flaggvakterna på båda sidor om maskinerna bildas långa köer med privatbilister och yrkeschaufförer i tunga fordon.
Den tysta asfalten på den hårt trafikerade Fältarpsvägen, som kostade mellan fem och sex miljoner kronor, är på bara några år så hårt sliten att den måste bytas ut.
Och nu tar kommunen tillbaka den gamla traditionella asfalten igen, som bara är hälften så dyr och som håller i tio-tolv år.
– Den tysta asfalten höll inte måttet och vill man kan man se satsningen och försöket som en flopp, säger Per Persson, gatuingenjör på stadsbyggnadsförvaltningen, som ansvarar för bland annat beläggningsarbeten i kommunen.
Projektledare Börje Pettersson, som var med för fem år sedan när den tysta asfalten kom på plats, konstaterar att testet med tyst trafik inte blev den framgång man hade hoppats.
– Nej, med facit i hand ser vi att den porösa asfalten inte klarade det hårda trycket och trafiken på Fältarpsvägen, säger han.
Beslutet att satsa på tyst asfalt är politiskt initierat.
Och så sent som i valrörelsen tyckte miljönämndens ordförande Lars Thunberg (KD) att det var viktigt att fortsätta satsningen på tyst asfalt.
– Jag visste inte då att försöket på Fältarpsvägen mer eller mindre var en flopp och att den tysta asfalten skulle bytas mot gammal traditionell. Jag är dock överraskad över resultatet och beklagar att vi inte kan gå vidare med den tysta asfalten i nuvarande form. Vi får nu se oss om efter alternativ, säger Lars Thunberg.
Stadsbyggnadsnämndens ordförande Hans Bosson (M) säger att man för tillfället släppt alla planer på att fler gator och vägar ska få tyst asfalt.
– Förutom att den inte håller och är dyr att anlägga så kräver tyst asfalt höga underhållskostnader med spolning och rengöring. Kostnaden för den avslutade testet kommer nu att bygga på vår asfaltskuld, säger Hans Bosson.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus