Avgörande att få hjälp i tid
All forskning visar att barn med dyslexi bör bli utredda och få hjälp tidigt,
helst redan i första klass. Trots det visar tidningens granskning att
skolorna i Helsingborg i genomsnitt utreder elever i årskurs fem. Var fjärde
utredning som gjorts de senaste tre åren gäller högstadieelever. Här
kan du lyssna på artikeln.
Bildmaterial
Har du egna erfarenheter av skolans dyslexistöd? Lämna en kommentar under artikeln eller maila oss och berätta. Internet@hd.se.
HELSINGBORG. I går berättade vi att kommunen inte har någon koll på om alla barn med läs– och skrivsvårigheter får tillräcklig hjälp. Vi kunde också visa att det bland annat är skillnad på i vilken utsträckning skolorna erbjuder de gratis dataprogram som finns att tillgå.
I dag kan vi berätta att många barn kommer till kommunens dyslexiutredningsteam först när de gått mer än halva grundskolan.
Bästa tillfället att kartlägga barn med dyslexi är i slutet på första klass. Då har alla fått samma möjlighet att lära sig läsa. Har de inte tagit till sig bokstavsavkodningen då behöver de stöd. Det menar Stefan Samuelsson, professor i pedagogik vid Linköpings universitet som länge har forskat kring läs- och skrivsvårigheter.
– Att vänta med stöd tills barnen är tio år är idioti, det visar all forskning. I första klass ger stödinsatser dessutom störst effekt, barn i den åldern är angelägna att vilja lära sig läsa och skriva, säger han.
I Helsingborg får skolbarnen vänta betydligt längre, åtminstone innan de behandlas av dyslexiutredningsteamet. HD har begärt ut statistik som visar att eleverna i genomsnitt kommer dit i årskurs fem. En fjärdedel av eleverna får vänta ända till högstadiet.
– Det är förstås sent, jag skulle definitivt vilja ha hit fler yngre barn. Om man väntar till högstadiet ligger eleverna så långt efter att det är mycket tufft att hämta in, säger teamets speciallärare Christina Robertson.
– Dessutom är det en ålder när de inte vill utmärka sig.
Skolorna är enligt lag skyldiga att sätta in stöd så fort det uppdagas att ett barn har problem med läs- och skrivinlärning. Det krävs alltså inte någon diagnos. Men enligt Christina Robertson har de flesta elever som kommer för en utredning hos dem inte fått rätt hjälp i skolan tidigare.
– Det är först efter dyslexiutredning och diagnos som de med större säkerhet kan få det stöd som de individuellt behöver, säger hon.
Ett annat bevis på att elever får sen hjälp finns på Hjälpmedelsverksamheten i Helsingborg, som drivs av Region Skåne. Merparten av de barn med dyslexi och grav specifik språkstörning som ordineras hjälpmedel till hemmet är mellan 14 och 17 år.
– På senare tid har det dessutom kommit en hel drös med ordinationer som gäller gymnasieelever som går i trean, säger hjälpmedelskonsulten Maria Gulberg.
För att få till exempel stavningsprogram, talsyntes och ordböcker till sin hemmadator krävs att en logoped skriver ut ordination. Region Skåne kräver även att det finns bevis för att eleven också använder sig av samma program i skolan.
En vanlig förklaring till att skolan väntar med utredning och stöd brukar vara att barnet behöver tid på sig att mogna. Stefan Samuelsson sågar det argumentet fullständigt.
– Det är nonsens, ingen forskning stöttar det. Ingen kan mogna till sig läs- och skrivförmåga, tvärtom. Barn som efter ett par år läser sämst i klassen läser sämst när de går ut nian också. Detta vet man genom vetenskapliga studier, säger han.
Christina Robertson ser ofta hur fördröjd hjälp drabbar barn med dyslexi. Funktionsnedsättningen innebär att de även har svårt att fokusera. Många utvecklar också olika strategier för att slippa göra skolarbete som de inte klarar av.
– Jag har råkat på pedagoger som trott att barnen istället har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som ADHD, och behandlat dem därefter. Barnen kan under många år ha fått höra att de har svårt att koncentrera sig och måste skärpa sig.
Att fördröjd hjälp inte bara leder till sämre betyg utan får även psykiska konsekvenser visar Gunnel Ingesson, psykolog och universitetslektor på institutionen för psykologi vid Lunds Universitet, i sin avhandling.
– Problemen blir stora om det går för lång tid. I mellanstadiet har de flesta barnen tappat tron på sig själva och blivit knäckta, säger hon.
Lyssna på artikeln här
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus