Åtgärdsplan om dyslexi har många brister
Barn med dyslexi ska få hjälp och det ska skrivas i en åtgärdsplan. Men
tidningens granskning av flera hundra elevers åtgärdsplaner i Helsingborg,
Landskrona och Ängelholm visar att många inte lever upp till kraven.
Lyssna på artikeln här.
Bildmaterial
När en elev behöver särskilt stöd i skolan ska ett åtgärdsprogram skrivas. Tanken är att fokus ska ligga på vad skolan ska göra för att eleven ska nå målen, men i många fall läggs mer ansvar på eleven. Det visar HD/NST:s granskning av åtgärdsprogram för barn med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.
Helsingborg. Tidningen har under två dagar granskat situationen för barn med dyslexi i Helsingborg.
Flera dyslexiföreningar som tidningen pratat med efterlyser en nationell handlingsplan för hur skolorna ska ta hand om barn med dyslexi. Detta just för att det fungerar så dåligt på många skolor i hela landet.
Men den diskussionen har aldrig förts på Skolverket.
– Vi ser det som en fråga om behov av särskilt stöd. Man kan inte göra en handlingsplan för specifikt dyslexi, i så fall måste vi även göra en för koncentrationssvårigheter, en för dyskalkyli och så vidare, säger Staffan Engström, undervisningsråd på Skolverket.
Han hänvisar i stället till kravet på åtgärdsprogram. Så fort en elev behöver särskilt stöd ska skolan göra en utredning och sedan skriva ett åtgärdsprogram. Det är en beskrivning av elevens behov och mål och där ska tydligt framgå hur eleven ska nå dit och vem som gör vad.
Skolverket tog fram nya riktlinjer för åtgärdsprogram 2008, och Staffan Engström var den som ansvarade för det. Ett skäl till uppdateringen var att det hade visat sig att skolorna ofta lade allt för mycket ansvar på eleven. I de nya riktlinjerna betonades att det framförallt är skolan som ska anpassa miljön och undervisningen för elever som har svårigheter.
En granskning visar att det är ett krav som inte har slagit igenom på bred front.
HD/NST har begärt ut och läst aktuella åtgärdsprogram för elever med dyslexi/specifika läs- och skrivsvårigheter från inte bara Helsingborg utan även de andra två stora kommunerna i NV-Skåne: Landskrona och Ängelholm. Det handlar om flera hundra program.
Vår granskning visar att det inte är ens hälften som har ett tydligt fokus på skolans ansvar. Majoriteten är ett mellanting, det vill säga lägger lika stort ansvar på elev som skola. De åtgärdsprogram som ser ut som Skolverket kräver, det vill säga lägger tonvikten på de åtgärder som skolan ska vidta, visar ofta upp en blandning av åtgärder i form av specialundervisning, tekniska hjälpmedel och anpassade lektioner.
Från alla tre kommuner finns det exempel på åtgärdsprogram som – i strid med Skolverkets krav – lägger större delen av ansvaret på eleven och föräldrarna. Det lyfts till exempel fram att eleven ska anstränga sig mer, träna hemma, koncentrera sig bättre, utnyttja tiden i klassrummet på ett bättre sätt och organisera sin tid.
Enligt Skolverkets riktlinjer ska åtgärdsprogrammen också "utgå från positiva förväntningar på eleven". Många skolor tar fasta på detta och skriver till exempel att eleven har "ett gott logiskt tänkande", "bra ordförråd" etc.
En skola kan däremot inte komma på något annat under rubriken "Vad är eleven bra på?" än att "X kommer till skolan".
En annan skola känner sig nödgad att notera att "X kan vara oerhört charmig och trevlig likaväl som X ibland är otrevlig och vägrar arbeta med skoluppgifterna".
Många åtgärdsprogram innehåller mycket lite information och flera saknar konkreta, mätbara mål.
Staffan Engström reagerar när han får formuleringarna upplästa för sig.
– Då kan man inte kalla dem åtgärdsprogram, de följer inte bestämmelserna. Det låter väldigt illa och vi haft detta problem uppe till diskussion många gånger. Det kan vara så att det krävs att vi ytterligare skärper upp detta, säger Staffan Engström.
Tidningen har också hittat några fall där det redan i åtgärdsprogrammet i ettan framförs misstanke om specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, men först flera år senare utreds eleven. Det framkommer också exempel på där åtgärder fördröjts under lång tid på grund av att personal slutat eller gått på föräldraledighet.
Här kan du lyssna på artikeln:
Fotnot: Skolinspektionen genomför just nu en inspektion av skolsituationen för elever med dyslexi, med fokus på om de får den likvärdiga utbildning de har rätt till. I NV-Skåne granskas en skola var i Höganäs, Landskrona och Ängelholm. Rapporten kommer i början av 2011.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus