Bostadsrättsföreningen nekar hans köpare

En bostadsrättsförening på Västergård vägrar acceptera köpare efter köpare, till mäklarnas stora förvåning. Samtidigt dras säljaren Mattias Hammelfelt allt djupare ner i skuldträsket. Föreningen agerade likadant för fyra år sedan då HD avslöjande att bostadsrättsföreningar diskriminerade invandrare.

HELSINGBORG. Det senaste året har varit rena mardrömmen. Tre gånger har Mattias Hammelfelt sålt sin bostadsrätt. Tre gånger har hans bostadsrättsförening vägrat godkänna köparna.

Nu sitter Mattias Hammelfelt i rävsaxen. Visserligen har han lyckats få en fast anställning som lastbilschaufför efter en tids arbetslöshet. Men lönen håller honom nätt och jämt flytande med nästippen över vattnet eftersom en stor del dras av kronofogden innan han ens ser pengarna. Och så länge han inte blir av med bostadsrätten som han inte längre bor i är situationen hopplös.

Det är den 15 februari, en av de svinkallaste morgnarna. Mattias Hammelfelt har fått ledigt en stund och tar trapporna två våningar upp till Kronofogdemyndigheten på Mäster Palms plats. Han känner en liten värmande strimma av hopp. Hans bostadsrätt är utmätt på begäran av banken där han har lånen på den. Nu ska den säljas på exekutiv auktion. Om den blir såld till ett hyfsat pris, blir Mattias Hammelfelt av med en stor del av sina skulder på flera hundra tusen. Och han blir av med månadsavgiften på lägenheten.

I det lilla rummet där auktionen ska förrättas samlas tre tjänstemän från Kronofogdemyndigheten, en reporter och Mattias Hammelfelt plus hans arbetsgivare som är med som support. Ingen spekulant. Auktionen ställs in, ett nytt försök görs tidigast om en månad, meddelar auktionsförrättaren.

Där släcks hoppet för Mattias Hammelfelt igen. Han ser ledsen och lite uppgiven ut.

– Jag har gjort allt som går att göra för att ta mig ur detta, men det spelar ingen roll vad jag gör. Det blir bara värre, säger han.

Mattias Hammelfelt hade inte bott på Västergårdsgatan speciellt länge när han bestämde sig för att flytta till sin kärlek. Han hade haft ett bra jobb men blivit uppsagd på grund av arbetsbrist. Ekonomin var ansträngd och att sälja bostadsrätten på Västergård var viktigt. Dels för att bli av med lånet på den, dels för att bli av med månadsavgiften på nästan 6 000 kronor.

I mars förra året blev den såld. Men köparna godkändes inte som medlemmar i bostadsrättsföreningen och därmed kunde affären inte genomföras.

Mäklaren fick förklaringen att en av de två köparna redan ägde en bostadsrätt i föreningen. När tidningen talar med dem nu, ett år senare, visar det sig att de har fått ett annat besked: Att kvinnan som skulle bo i bostaden hade för låg inkomst.

– Vi kunde gått vidare till hyresnämnden, men vi orkade inte. Vi köpte en bostadsrätt i ett annat område i stället. Där var det inga problem, säger mannen.

Fastighetsmäklaren Patrick Magiera, på Svensk Fastighetsförmedling, blev visserligen förvånad över föreningens beslut men han lade det bakom sig och började om från början.

I juni var en ny affär i hamn. Ett par i 40-årsåldern, båda med fast anställning som städare och en gemensam årsinkomst på cirka 400 000 kronor. Eftersom det hade blivit ett nej första gången var mäklaren extra noga med att de nya köparna skulle vara stabila på alla sätt. Patrick Magiera berättar:

– Köparna hade rekommendationer från sin hyresvärd där de har betydligt högre omkostnader, samt rekommendation från arbetsgivaren. Det borde inte ha varit några problem.

Men det var det. Bostadsrättsföreningens styrelse sade nej. När HD kontaktar paret berättar de att de via brev från föreningen fick veta att deras inkomst inte var tillräcklig.

Mattias Hammelfelt följde det hela på distans och blev allt mer förtvivlad. Hans skulder växte för varje månad som gick. Han träffade aldrig köparna men hade god kontakt med mäklarfirman, som han tycker har gjort ett jättebra jobb.

I november skrevs ett tredje köpeavtal under. Nu hade en ny mäklare, Viktor Spinola från samma firma, tagit sig an uppgiften för att ge affären en nystart. Viktor Spinola betraktade de nya köparna som klockrena. Ett par i 50-årsåldern med fast anställning i Danmark och en gemensam årsinkomst på mer än 600 000 kronor. Dessutom bodde de redan i en Riksbyggen-förening i Bårslöv.

Föreningen på Västergård försågs med en noggrant ifylld blankett, kopior av skattebesked, lönespecifikationer och anställningsbevis. Ändå blev det avslag.

HD har kontrollerat köparna hos Kronofogdemyndigheten. Varken köpare nummer tre eller de tidigare två hade skulder eller betalningsförelägganden. Och alla tre hade klart med banklån. Det innebär att bankerna hade bedömt dem som kreditvärdiga.

– Vi är noga med att man har finansiering och ekonomi klar innan man skriver avtal, säger Viktor Spinola. Det är ovanligt att man nekas medlemskap, men när det händer brukar vi få en rimlig förklaring.

Det fick han inte denna gång. Därför kontaktade Viktor Spinola Riksbyggens representant i föreningens styrelse, Henrik Holm. Det slutade med att Henrik Holm ville ha en komplettering – personnummer och adresser till köparnas tre vuxna barn. Trots att de inte hade något med köpet att göra.

– Det kändes lite konstigt, men barnen godkände det, så jag skickade de uppgifterna, säger Viktor Spinola.

Det hjälpte inte.

På Svensk Fastighetsförmedling förstod man ingenting. Chefen på kontoret Michael Lindskog försökte få kontakt med Henrik Holm, men han ringde aldrig tillbaka. Viktor Spinola vände sig till Riksbyggens centrala ekonomicenter i Västerås.

– Jag ville att någon skulle kolla om allt gått rätt till.

Det enda de kunde hjälpa till med var att skicka ett mejl till föreningen med en uppmaning att kontakta mäklaren. Någon förklaring från föreningen har han ännu inte fått.

De tre paren som har nekats medlemskap är invandrare och de sista köparna lämnade in en polisanmälan mot föreningen. De ansåg att de hade blivit diskriminerade. Anmälan lades dock ned.

Lars Andreasson lars.andreasson@hd.se042-489 91 55

Emma Johansson emma.johansson@hd.se042-489 90 64