Dansk anmälan ger dyrare elnota

Skåningen får dyrare elnota jämfört med stockholmare och norrlänningar. Det blir konsekvensen när landet delas in i fyra energihandelsområden från den första november.

Helsingborg. Det började med en anmälan till EU. Danska intresseorganisationen för energifrågor beskyllde Sverige för konkurrensbegränsning på grund av att storebror i öst ströp elkranen och vägrade exportera när den egna produktionen inte räckte till för svenska behov.

Ett förfarande som fick bakläxa av EU-kommissionen som gav order om att häva exportstoppet. Varpå Svenska kraftnät kontrade med att från första november 2011, dela in landet i fyra elhandelsområden enligt principen billigast i norr och dyrast i söder (se kartan intill).

– Det handlar om strukturella flaskhalsar, alltså där nätkapaciteten inte överensstämmer med efterfrågan. Där är det naturligt att göra elområdesgränser, säger Magnus Stephansson, marknadsdirektör på Svenska kraftnät.

– I dag har vi problem då och då. När det är bistra tider och kallt är det inte alltid så lätt att transportera ner el så att den både täcker efterfrågan i södra Sverige och även den efterfrågan som finns på våra exportkablar till framförallt Danmark.

Indelningen bygger på att elen är billigare där det råder överskott på energiproduktion medan den ska vara dyrare i söder där det råder produktionsunderskott. Dyrast blir det i område fyra som inte har någon kärnkraft sedan Barsebäck stängde för gott 2005.

Därmed blir det också priset i område fyra som gäller när det ska exporteras el till Danmark.

Men hur mycket dyrare blir det?

Den frågan besvaras så här långt med prognoser, en kalkyl säger till exempel att det kan handla om fem öre per kilowattimme. I så fall får en eluppvärmd villa i Helsingborg med årsförbrukning på 20 000 kilowattimmar betala en tusenlapp mer om året, jämfört med motsvarande kåk i Stockholm.

Det kan även bli mindre prisskillnader. Anders Wallinder, analytiker på Energimarknadsinspektionen, konstaterar att energibolag som erbjuder ettåriga avtal i dag har en prisskillnad på 2,5-4,5 öre per kilowattimme mellan område fyra och övriga landet.

Och det är marknaden som bestämmer.

Energimarknadsinspektionen, som övervakar marknaden och nätavgifterna, lägger sig inte i hur aktörerna prissätter sin el. Här litar man på att marknadskrafterna fungerar och att djungeln av elhandelsbolag bidrar till att dämpa risken för snabba prishöjningar.

– Det kommer inte att bli chockhöjda priser men generellt sett ligger priserna lite högre i prisområde fyra. Jag tror att det finns tillräckligt många aktörer för att sätta press på priserna, säger Anders Wallinder.

– Som skåning gäller det att hitta ett bolag som ger ett bra pris för område fyra, och om man har riktigt tur kanske man hittar en som har samma pris för hela Sverige.

På lång sikt menar han att nyordningen är ett rimligt system, att det över tiden bidrar till att energiproducenter placerar sin produktionskapacitet där den behövs bäst, det vill säga i södra Sverige.

– Där får man helt enkelt mer betalt för produktionen, säger han.

Tills dess får vi skåningar hålla tummarna för att det inte blir en vargavinter med elbrist, eller att flera kärnkraftsreaktorer stoppas av olika anledningar. För det är då som prisskillnaden kan bli som störst.

– Ja, då kommer elhandelsområde fyra att ha det kärvaste läget. Om det sedan blir stor eller liten skillnad är svårt att säga, säger Magnus Stephansson på Svenska kraftnät.

– Självklart kan jag förstå en skåning som reagerar, men tyvärr är spelreglerna sådana.

Ännu dyrare från årsskiftet

Från årsskiftet kommer nästa utgiftssmäll för oss elkunder.

Landets elnätsbolag lär återigen höja sina elnätsavgifter, förutsatt att Energimarknadsinpektionen säger ja.

Myndigheten som granskar denna monopolmarknad, går från årsskiftet över från granskning i efterhand till förhandsreglering.

Förändringen bygger på EU:s elmarknadsdirektiv.

Därför har alla elnätsbolag fått räkna på hur mycket de vill ta ut av sina kunder under den kommande fyraårsperioden. Sedan avgör Energimarknadsinpektionen vad som är skäliga elnätsavgifter, med utgångspunkt från att "intäkterna ska täcka skäliga kostnader för att bedriva nätverksamhet under granskningsperioden och ge en rimlig avkastning på det kapital som krävs för att bedriva verksamheten".

När ansökningstiden gick ut i april hade 160 elnätsbolag ansökt om att få ta ut totalt 136 miljarder kronor av sina kunder under perioden 2012-2015. Det är en ökning med drygt 30 procent jämfört med den senaste fyraårsperioden, 2008-2011, då företagen beräknas ha intäkter på ungefär 103 miljarder kronor.

Beslut väntas i slutet av oktober.

Soffliggaren missar miljarder

Cirka 1 miljon svenska hushåll har inte gjort ett aktiv elval och förlorar därmed pengar varje dag. Det visar en uppskattning som Energimarknadsinspektionen har gjort av marknaden. Sedan 2008 beräknas hushåll med så kallat tillsvidarepris ha förlorat mer än 8 miljarder kronor.

Sedan elpriskollen.se startades i januari 2008 har tillsvidarepriserna varit i snitt 35 procent dyrare per kilowattimme jämfört med billigaste avtal om rörligt elpris. Villakunder ska därmed ha kunnat sänka sin årskostnad med närmare 12 000 kronor genom att välja det billigaste rörliga priset jämfört med högsta tillsvidarepris. Lägenhetskunder har på samma sätt kunnat spara upp till 1 500 kronor per år.

Här bestäms våra elpris

Elpriset bestäms av nordiska elbörsen Nordpool som bland annat sätter dagliga spotpriser som styr det rörliga elpris som elhandelsföretagen tar ut av sina kunder. Priset avgörs av tillgång och efterfrågan, det vill säga fulla vattenmagasin har en prispressand inverkan medan vattenbrist och torrår får priset att skjuta i höjden, inte minst om vi samtidigt brottas med en vargavinter.

Erik Melkersson erik.melkersson@hd.se042-489 94 27