Varning för lokala köldhål
En blåsig dag i Norra hamnen eller en bit upp på landborgen. Helsingborgs köldhål varierar med vindförhållanden och topografi, men det finns ställen som alltid känns kyliga såhär års.
Bildmaterial
"Här på Ramlösa station är blåsigt och kyligt, ingen trevlig miljö", tycker pendlaren Ulla Pieterek.
Frostig förmiddag på bron ovanför Ramlösa station. Robin Nguyen har slagit sig ner i väntan på bussen in mot centrum.
"Här är alltid skitkallt. Det borde finnas bättre vindskydd", säger Dragan Saiti och kurar på Lagmansgatan.
SVENSKA KÖLDHÅL OCH VÄRMEKÄLLOR
Den 2 februari 1966 sjönk temperaturen i pålitliga köldhålet Vuoggatjålme, i den lappländska fjällvärlden, till 52,6 minusgrader. Den lägsta noteringen vid en meteorologisk station i Sverige.
Andra kalla trotjänare är Nikkaluokta i dalgången upp mot Kebnekaijse och Karesuando, Sveriges nordligaste kyrkby.
Svenska plusrekordet, 38 grader, delas mellan Målilla och Uppsala Ultuna.
Helsingborgs topp- och bottennoteringar är plus 32,5, uppmätt 9 augusti 1975, respektive 22 minusgrader, uppmätt nyårsafton 2001.
HELSINGBORG. Det finns platser du helst vill undvika. Ramlösa station en frostig morgon i januari är en sådan.
– Det här är värsta blåshålet i Skåne, säger Maria Müller och huttrar.
Hon har kommit med pendeltåg från Lund och väntar på bussen uppe på ogästvänliga Lagmansgatan.
På bänken bredvid henne kurar tre klasskamrater från Helsingborgs sportgymnasium. Dragan Saiti, Ellinor Falkman och Simon Hängsel nickar instämmande.
– Här är alltid skitkallt. Det borde finnas bättre vindskydd på bron, säger Dragan.
Nere på perrongen väntar Ulla Pieterek på Klippantåget.
– Det är väldigt trist miljö, men jag sitter hellre här ute i kylan än inne i hytten. Där luktar för bedrövligt, säger hon och tittar bort mot väntkuren.
Att Helsingborg är en kuststad märks tydligt, inte minst såhär års.
– De som vill känna på kyla ska komma till Skåne nu. Fuktig luft upplevs som extra kall, och Helsingborg är alltid ett köldhål på vintern med tanke på vårt vindutsatta läge, konstaterar kommunekolog Vidar Narvelo.
– Om det blåser mycket kan bara ett par grader minus motsvarar kanske 20 på grund av avkylningseffekten. Då kan man bli snabbt nerkyld och få skador.
Höga vindhastigheter förstärker låga temperaturer. Om det är tio minusgrader och blåser två sekundmeter är den effektiva temperaturen enligt SMHI 14 minusgrader. Blåser det däremot sex sekundmeter är den effektiva temperaturen 18 minus.
– Städerna är ofta urbana värmeöar där det kan vara fem till tio grader varmare än i det omgivande landskapet. Pratar vi lokala köldhål kommer jag att tänka på Rååns dalgång, Jordbodalen och Ramlösaravinen. Även i Vallåkra och Gantofta är det ofta kallare än inne i staden, säger Vidar Narvelo.
– Kalkbrottet i Limhamn ansågs olämpligt för bostäder, det är en het gryta på sommaren och ett köldhål på vintern. I Helsingborg gäller det framför allt att tänka på hur man bygger kvarteren så att det inte blir våldsamma vindhastigheter mellan husen.
Landborgen höjer sig mellan 20 och 40 meter över havet och löper längs kustlinjen, en sträcka på 16 kilometer, från Christinelund och Hittarp i norr, via stadskärnan till Ättekulla i söder. Det här är en tydlig gräns i dessa bistra tider.
Bengt-Olof Olsson, som är platschef på Peab med ansvar för snöröjning och halkbekämpning i kommunen, är mycket medveten om just detta. Han vittnar om lokala klimatskillnader.
– Det kan skifta rätt rejält. I regel slår kylan till på höjderna ovanför landborgen först, om man kommer upp på Stenbocksgatan och mot Jönköpingsgatan eller Lägervägen. Ja, egentligen hela partiet från Rausvägen i söder bort till Maria Park. Sedan har vi även Ödåkra, Mörarp och Påarp, som ligger en bit från havet, säger han.
Kommentarer
-
Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
Kommentarer via Disqus