Många aktiviteter - på fel tid

I går berättade vi om brott och skadegörelse på Drottninghög. I dag fortsätter vår serie om bostadsområdet. Finns det ett samband mellan stöket och hur mycket som finns att göra på Drottninghög?

Listan av aktiviteter som finns på Drottninghög är lång. Men de flesta saker är igång på dagtid och under terminerna. Det är inte då det värsta stöket sker.

Kommunen lägger 2,5 miljoner kronor om året på fritidsverksamheten för unga på Drottninghög. Nästan lika mycket läggs på Planteringen. Motsvarande siffra för exempelvis Bårslöv, som har ungefär lika många invånare, ligger på ungefär en miljon. Att siffrorna skiljer sig åt kan dock också bero på sådant som hyreskostnader.

– Jag tycker vi har mycket aktiviteter, men de unga vill förstås alltid ha mer, säger Lars Olsson, enhetschef på Fritid Helsingborg och räknar upp några av exemplen i listan här intill. På sommaren har Multiteket kurser på dagtid och den öppna tonårsverksamheten på kvällstid flyttar ut till parkleken. Där kan man exempelvis få spela kubb, fotboll, basket. Om inte några ungdomar dyker upp, kan personalen gå ut i området och prata med dem istället, påpekar Lars Olsson. Det finns också ett samarbete med mobila teamet.

Har ni frågat ungdomarna vad de vill ha?

– Vår personal ska vara lyhörd. Men de unga kan ju inte alltid få allt de vill ha. Att många anmäler sig till våra aktiviteter är ju också ett mått på att vi gör rätt.

Men flera ungdomar i området ger en annan bild. Rebecka Björkman, 16 år, Cassandra Emanuelsson, 15 år, och Rafal Mytowski, 13 år, hänger utanför kyrkan. De har köpt solrosfrön som de tuggar på, de har tråkigt och önskar att Multiteket var öppet som vanligt. Att det finns verksamhet i parkleken spelar ingen roll.

– Det händer ju inget ändå, man kan bara sitta där. Vi hade velat ha disco eller kolla på film åtminstone, säger Rebecka Björkman.

Rafal Mytowski önskar att det fanns en datorspelshall, som Game Center nere i stan. Själv brukar han gå hem och spela när det blir för långtråkigt ute på området. Men många stannar kvar och stökar.

Vad skulle få dem att sluta förstöra, tror du?

– En väska full med pengar kanske.

De tre känner inte att de har fått vara med och påverka vad som görs för unga.

– Ingen har frågat vad vi vill ha, säger Rebecka Björkman.

Hon tycker att de ansvariga kunde ställa sådana frågor inte bara till dem som är på fritidsgården, utan också till dem som inte går dit.

Från kyrkans trädgård hörs sorl. Grilldoften sprider sig. Anci Eriksson är på väg in till grillkvällen där. Hon är själv vuxen, men bestämd i sin uppfattning om de ungas vardag:

– Här borde absolut vara fler aktiviteter för dem. Badminton, en minigolfbana. Ungarna som är här behöver ju allt. Och det behövs mer poliser. Inte i helikopter, vad hjälper det? Polisen ska vara här nere och hjälpa ungdomarna. Polisstationen som fanns i området men lades ned – den skulle behöva komma tillbaka.

Hon ser sig omkring, tittar bort mot ihoplappade sönderslagna rutor på skolan.

– Här skulle behöva rustas upp. Men låt det vara kvar som arbetarkvarter och inte bara bli bostadsrätter för de rika. Arbetarna som bott här i 40 år ska inte behöva flytta.

Anci Eriksson suckar och ser ledsen ut.

– Jag ber till Gud varje kväll: låt ungdomarna få det bra.

Lars Holmqvist är kyrkoherde i Filborna församling och har arbetat på området i 12-13 år. Han tycker inte heller att det finns tillräckligt för de unga.

– Mycket verksamhet pågår under terminerna. När sedan skolan slutar finns inte mycket – då blir det alltid oroligt, säger han.

– Vi har pratat om att vi själva skulle hålla igång lite mer under sommaren, men det är svårt för folk vill ju också ha sina semestrar då. Sedan är det inte alla som känner att de vill komma till kyrkan.

Några som kommit till den öppna parkleken är 15-åriga Nora Aboutaka, Marigona Mehmeti och Ariella Kosovic, 17 år. De sitter på en filt, kolen i deras engångsgrill har brunnit ut, och en bit bort är det spel, stim och stoj.

När det är stängt på Multiteket finns det inte mycket att göra, tycker de. När det är öppet däremot, är de jättenöjda med vad som finns.

– Vi som har musik som intresse brukar skriva låtar, spela in musik och göra videor. Alldeles gratis. De som jobbar där är jättesnälla. Det är bra – om personalen är snäll dras fler människor dit.

De vet precis vad de skulle vilja se för förändring.

– Vi vill göra Multiteket större så att de kan ha fler kurser och en stor scen. Alla har ju talanger och då skulle folk kunna visa upp vad de kan.

Det nya Multiteket skulle de vilja placera där parkleken ligger idag. Det skulle vara i två våningar och ha ett café som ungdomarna själva tar ansvar för – det är viktigt.

– Då får vi chans att visa att vi ändå är rätt mogna och kan hålla i saker.

Om Multiteket blir större lockas fler dit – och då skulle det bli lugnare på Drottninghög, tror tjejerna. För enligt dem gillas Multiteket även av dem som stökar.

De har skissat upp sin idé på datorn, i spelet Minecraft, där man kan bygga egna världar med hus och omgivningar. De har lagt fram den på möten med projektet DrottningH och känner att de får vara med och bestämma.

Skulle det inte bli väldigt dyrt?

– Om de som bestämmer har pengar att bygga en helt ny arena i Helsingborg, så har de väl pengar till en lokal för oss, säger Nora Aboutaka.

Tror ni att makthavarna kommer att lyssna på era förslag?

– Allt som vi vill kommer inte att hända. Men jag tror nog att försöker göra så mycket som möjligt av det vi sagt, för de vill ju att det ska bli tryggt här, säger Nora Aboutaka.

Akram Abdul Ghani, 14 år, håller också till vid parkleken. Han känner till att tonårsverksamheten har flyttat hit på sommaren, men det gör inte alla unga, påpekar han. De ser kanske bara att dörren till Multiteket är stängd.

– Jag tycker de skulle anställa fler så att de kunde ha öppet både på parkleken och Multiteket samtidigt. Då kunde de yngre och de äldre vara på sina ställen som vanligt, säger Akram Abdul Ghani.

Projektet DrottningH, som HD skrivit om nyligen, är igång. Det är en satsning som innebär att dagens 1 100 lägenheter på Drottninghög kan bli dubbelt så många om 20 år, och delar av dagens bebyggelse kan rivas. Målet är att det inte enbart ska finnas hyresrätter i området, utan också bostäder man äger själv.

Men DrottningH handlar inte bara om hus och byggen, utan också om människor och att komma tillrätta med de sociala problemen. En särskild arbetsgrupp, med både folk från kommunen och andra, har kartlagt hur läget är i dag. Till hösten ska de gå vidare och slå fast vad som behöver göras framöver. Mellan 2013 och 2016 ska de också börja mäta i siffror om det verkligen blir bättre. Några av målen är:

* brott, bränder och skadegörelse ska minska

* fler ska jobba och försörja sig själva

* utbildningsnivån ska bli högre

* folk ska må bättre

* fler besökare utifrån ska komma dit

* fler fritids- och kulturaktiviteter – som lockar både Drottninghögsbor och besökare.

Bengt Avedal är den som håller samman arbetet. Han påpekar att det handlar om långsiktiga åtgärder, inte något akut som satts igång av den senaste tidens händelser. Det finns inga speciellt avsatta pengar för att nå målen, utan kommunens förvaltningar ska använda de pengar som de redan har.

En nyhet är att det till hösten ska finnas en studievägledare och en arbetsförmedlare på plats i området en halv dag i veckan. I vanliga fall finns de nere i Helsingborgs centrum.

– Men vi har märkt att folk från vissa områden, exempelvis Drottninghög, inte kommer dit, säger Bengt Avedal.

Vägledarna ska finnas i en lokal som människor ändå har ärende till, i det här fallet Idéa.

Metoden har testats på Planteringen, i andra änden av stan. Där har man under drygt ett år slussat vidare 23 personer till arbete, elva till studier och sju till praktik.

Saul Sagnia håller i mötesplatsen Idéa på Drottninghögs bibliotek. Den har träffar, kurser och lånar ut såväl cyklar som symaskiner. Han tror att en lösning vore att ge de unga mera sysselsättning i form av sommarjobb. Det finns redan sådana satsningar här, för både yngre och äldre ungdomar, men problemet är att perioderna är korta. Två eller tre veckor får de jobb – sommarlovet är betydligt längre än så.

– Häromdagen kom en av dem och sa “nu är mina två veckor slut, om någon på nästa period inte dyker upp, kan jag ta det passet också då?”, berättar Saul Sagnia.

På Idéa är det inte heller lika stor verksamhet nu som under övriga året. Kurserna ligger nere, men det är öppet.

– Tanken är att tiderna ska bli mer flexibla på sommaren. Nu har vi samma öppettider som biblioteket och de har stängt på torsdagar. Hur många som helst rycker i dörren här då, säger Saul Sagnia.

Idéa är än så länge ett treårigt projekt, med inspiration från stadsdelen Tower Hamlets i London. Till hösten ska beslut fattas om dess framtid.

Är Idéa rätt satsat av kommunen? En utvärdering av projektet har alldeles nyligen gjorts av en utomstående firma. Den kom bland annat fram till:

* Idea har nått massor av människor och fått dem att engagera sig

* Projektet har inte fått tillräckligt med pengar. Att det ändå lyckats beror på att de som jobbar med det har trollat med knäna, att de har ett så stort personligt engagemang. Det är enligt utvärderingen "ett smärre underverk av pilotprojektets utförare att verksamheten lyckats så pass väl."

* Lokalerna på biblioteket är inte tillräckligt bra. Jämfört med andra kulturställen i stan får den vara en B-plats, menar utvärderarna och skriver: "Kall lysrörsbelysning, gamla bokhyllor och slitna golv sänder signalen att detta inte är en plats som kommunen satsar på ... Man motverkar knappast identiteten av ett fattigt Drottninghög."

* Idéa borde bli permanent. Drottninghögsborna verkar vara trötta på punktinsatser. Och att lägga ner det helt skulle riskera att folk i området tappar förtroendet för samhället.

Magnus Garpdal jobbar med att informera i brandfrågor till unga runtom i Helsingborg. Under våren har arbetet haft extra fokus på Drottninghög. Bland annat har brandmän spelat pingis med unga på Multiteket. Och när det var stökigt i området för några veckor sedan, åkte en brandgrupp ut och satte sig på torget.

– Syftet är att bygga relationer. Att prata med ungdomar utan att komma med några pekpinnar, säger Magnus Garpdal.

Ger det någon effekt?

– Jag tror inte vi når rätt personer, om jag ska vara helt ärlig. Vi når mellanstadiebarnen. Men om vi möter yngre barn och sedan träffar på dem under flera år bygger vi upp ett förtroende, säger Magnus Garpdal.

Brandförsvaret har hämtat inspiration från Liverpool i England. Erfarenheter därifrån säger att detta sätt att arbeta fungerar på lång sikt. I Liverpool arbetar brandmän förebyggande, med en rad olika sociala insatser.

Varför fungerar det just med brandmän?

– Personligen tror jag det är för att vi varken är skola, socialtjänst eller polis. Sedan har väl yrket lite status fortfarande, många tycker det är spännande, säger Anne Eriksson på brandförsvaret.

Det har också anordnats samtalsgrupper för högstadiekillar. En grupp kan exempelvis träffas på brandstationen och äta frukost ihop, spela fotboll och diskutera något ämne lite djupare. Ämnena kan vara sådant som relationer, respekt eller familjen. Syftet är att stärka pojkarnas självkänsla.

– Egentligen är det inget sensationellt, men vi hamnar i en roll där vi kan bekräfta dem. Det betyder mycket att bryta av skolmiljön och träffa andra människor under två timmars tid, säger Magnus Garpdal.

Vad tycker du borde göras på en plats som Drottninghög?

– Lyssna på ungdomarna vad de vill ha ut av området. Vi vuxna sitter lätt och tror att vi har så kloka svar. Vi borde fråga dem “vad vill ni – och vad kan ni själva bidra med i det?”

– Kanske kunde Drottninghög och Dalhem ha en förening ihop? Då kunde ungdomarna vara med i styrelsen. Där kommer allt in, från ekonomi till att ta beslut. Man ska rikta in sig på de yngre och tänka långsiktigt, inte bara ett halvår i taget.

Shaho Hamadamin är en av 15 nattvandrare på Drottninghög. Han kommer från Kurdistan och är en av få nattvandrare med utländsk bakgrund. Det tycker han är ett problem, eftersom över 70 procent av de boende har utländsk bakgrund.

– Det är viktigt att ungdomarna ser vuxna från sina egna kulturer ute på gatorna. Det skulle förbättra kommunikationen och jag tror många låter bli att begå brott om de vet att deras egen släkting eller förälder nattvandrar, säger han.

Att det är svårt att få invandrare att nattvandra tror Shaho Hamadamin beror på att många inte känner sig delaktiga i det svenska samhället och håller sig hemma. Han har också en känsla av att många kvinnor skulle vilja engagera sig, men hålls tillbaka av sina makar.

– Jag är själv uppväxt i ett muslimskt samhälle och där är det mannen som bestämmer i äktenskapet, säger han.

Är problemet unikt för Drottninghög? Inte enligt Rolf Johansson som är kontaktperson för Nattvandrarna Syd, som täcker Halland, Blekinge, Småland och Skåne. Han tycker det är svårt att locka föräldrar oavsett sysselsättning eller bakgrund.

– Jag träffar 600 föräldrar genom skolan varje år. Många skriver upp sig på intresselistor, men när det verkligen gäller dyker kanske en eller två av dem upp, säger han.

Hamed Salama, socialarbetare i Mobila Teamet har jobbat med ungdomar i Helsingborg i två år, och innan dess många år i Rosengård i Malmö. Han förklarar att det finns en uppsjö av orsaker till att vuxna inte lyckas hålla ungdomar från våld och stök.

– En del är arbetslösa och mår väldigt dåligt själva. Andra jobbar för mycket och har inte tid att finnas till hands. Andra gör allt enligt mallen, men lyckas ändå inte, säger han.

Hamed Salama nämner arbetslöshet och utanförskap som extra avgörande. På Drottninghög har bara 46 procent av alla i arbetsför ålder jobb. Han tycker att innan vi tittar på föräldraskapet måste förstå att varje person har vissa behov som behöver uppfyllas.

– Vi kan inte bara skuldbelägga föräldrar, utan måste samtidigt ställa rimliga krav och börja se möjligheter till att förändra situationen. Kalla in spelaren på plan så att han får träna.

Har du några förslag på hur det ska gå till i verkligheten?

– Ge arbetslösa personer som bor på Drottninghög heltidsjobb som samordnare. Uppdraget kan vara att se till att det städas på uteplatserna, hålla koll på tvättider, you name it. Då skapas känslan av att området är vårt och vi kan påverka det som händer här, samma sak som i en bostadsrättsförening. Jag är övertygad om att det smittar av sig på ungdomarna.

Åsa Jarring
asa.jarring@hd.se 042-489 91 54

Stina Linde
linde.stina@gmail.com