Ny satsning ger romer stöd

Fler ska komma ut i jobb, fler ska få utbildning. Romer ska få samma möjligheter i livet som andra. Helsingborg ska satsa särskilt på detta från och med i höst.

Sandra Kuzhicov är sekreterare i föreningen Romani Tjej.

– Jag känner på mig att det här blir bra, säger hon.

– Jag tror det kommer att hjälpa många romer till en bättre situation. Underlätta för unga att studera vidare, när de får romska förebilder som kan hjälpa dem och finnas där för dem.

18 kommuner ansökte hos regeringen om att få vara med. Helsingborg blev en av fem utvalda för att bedriva pilotverksamhet för "romsk inkludering". Det innebär att åtgärder ska genomföras för att romer ska komma bättre in i samhället. För i dag har de ofta sämre levnadsvillkor än andra. Många är arbetslösa, har svårt att få bostad, möts av fördomar.

Dragan Kuzhicov är ordförande i föreningen Vorta Drom, som bildades 1987 och har 150-200 medlemmar. Han tror på den nya satsningen.

– Jag hoppas det gör att romer får ett bättre liv i framtiden. Och att man lyssnar mer på vad romer tycker och vill. Kommunen verkar mer intresserad av det nu än tidigare, säger han.

Dragan Kuzhicov har arbetat som modersmålslärare i 30 år och känner väl till bristen på utbildning, som är ett problem för många romer.

– Jag hade sex elever som gick vidare till gymnasiet nu. Det är en framgång för oss.

Sandra Kuzhicov vittnar om samma sak.

– I dag stannar vissa hemma från grundskolan och det är knappt några som går ut gymnasiet. Men utan utbildning får du inget jobb, säger hon.

Här ska det nu sättas in extra hjälp, personer som kan stötta i skolan, men också bygga broar till hemmet.

– Många föräldrar kan inte hjälpa sina barn eftersom de själva är analfabeter, säger Dragan Kuzhicov.

Även trångboddhet är ett problem för många.

– Sitter du i en tvåa med tio personer är det svårt att klara av läxorna och familjen samtidigt, säger Stefano Kuzhicov, som ska arbeta med pilotverksamheten i Helsingborg. Han är också ordförande för Riksförbundet Romer i Europa

För många blir det en återvändsgränd.

– Om man inte har ett fast arbete är det svårt att konkurrera på bostadsmarknaden. Och de som har arbete och vill köpa sin bostad får ofta inte, på grund av diskriminering, säger Stefano Kuzhicov.

För Sandra Kuzhicov är sjukvården ett viktigt område. Hon är själv undersköterska.

– Många äldre romer kan inte svenska. De behöver hjälp att boka en tid för att komma till husläkaren och för att förstå de svåra orden.

Hälsan är ett av de områden som pilotverksamheten ska rikta in sig på. Det ska bli friskvård och hälsokommunikatörer.

– Många har inte sökt hjälp i tid på grund av språksvårigheter. Hälsan är en viktig del för att kunna skapa förutsättningar för allt det andra, säger Stefano Kuzhicov.

Romerna är ingen enhetlig grupp. Den består av många delar, romer från olika länder som har helt olika bakgrund och variationer i språket. Därför planeras också ett råd, så att alla blir delaktiga i det som ska hända. I rådet ska varje familj erbjudas möjlighet att välja sin manliga och kvinnliga representant. Här ska det spridas information om vad som är på gång, och samlas in synpunkter.

Andra åtgärder som är på gång är föräldrautbildning, arbetsmarknadsinsatser av olika slag, start av kill- och tjejgrupper och att försöka få fler modersmålslärare för olika dialekter av språket.

Varför vill då Helsingborg vara pilotkommun?

– Jag hävdar bestämt att vi har gjort mycket för att jobba med den romska gruppen tidigare, säger kommunalrådet Christian Orsing (M).

– Men både vi och de måste vara självkritiska – resultatet har varit blygsamt. Nu får vi se om vi kan växla upp arbetet och hitta nya metoder tillsammans med andra.

Åsa Jarring
asa.jarring@hd.se 042-489 91 54