hd.se
Buller kan stoppa H+
Hamnens buller har blivit en svårlöst fråga för stadens nya område H+. Kommunen lobbar hos Naturvårdsverket för ändrade riktlinjer som ska göra det lättare att bygga bostäder i närheten – men där planeras inga större förändringar.
På grund av bland annat länsstyrelsens synpunkter har Helsingborgs stora stadsutvecklingsprojekt H+ försenats. Nu räknar kommunen med att anta de första detaljplanerna i början av 2014. Det gäller de två områden som är aktuella för exploatering: Oceanhamnen längst ner vid Sundet samt Bredgatan vid Campus.
Det blir det första riktiga testet för projektet. Den stora frågan är vad länsstyrelsen kommer att tycka.
Länsstyrelsen har redan i ett tidigt skede uttalat kritik: Bostäder i närheten riskerar att inskränka hamnens verksamhet.
Stoppas detaljplanerna kommer kommunen att överklaga. Det innebär att regeringen får avgöra frågan – och sannolikheten är stor att det blir så.
Grundproblemet är bullret.
Helsingborgs hamn är en av Sveriges viktigaste hamnar, den näst största containerhamnen i landet och klassad som riksintresse. Inom Västhamnen och på combiterminalen lastas och lossas flera hundra containrar varje dag, dygnet runt.
Det är den granne som de boende på ett framtida H+ får, och det är ingen tyst verksamhet.
Helsingborgs stad vill se nya riktvärden för industribuller för att göra det lättare att bygga bostäder intill befintlig industri. Det delar man med andra kommuner som också försöker exploatera hamnområden.
– Vi möter allmänna råd från 70-talet om industribuller som ställer till med en del bekymmer för oss och där vi måste hitta vägar förbi. Om man skulle tillämpa dem fullt ut skulle det bli svårt att bygga på Oceanpiren till exempel, säger kommunalrådet Peter Danielsson (M).
Genom lobbying försöker Helsingborgs stad få Naturvårdsverket att mildra kraven för industribuller. Och myndigheten ser visserligen över sina riktlinjer för industribuller – men förändringarna blir sannolikt små.
– Riktvärdena är inte fastslagna, men det pekar inte på några radikala förändringar, säger Moa Ek på Naturvårdsverket.
Och kommunens egna försök att runda de nuvarande riktvärdena genom olika tekniska lösningar har hittills stött på patrull hos länsstyrelsen, som anser att det är för många avsteg.
Peter Danielsson har svårt att förstå invändningarna.
– Vi är absolut inte ute efter att bygga miljöer som är ohälsosamma.
Arbetet med H+, inklusive planering för Södertunneln och de angränsande projekten Tågaborgstunneln, HH-förbindelse och dubbelspår mot Ängelholm, har hittills kostat staden över 300 miljoner kronor. Än så länge finns inget konkret resultat.
Är det här ett högriskprojekt?
– Det är investeringar som vi kommer att ha nytta av på sikt, säger Peter Danielsson, som är övertygad om att alla jätteprojekt kommer att bli av.
– De är de viktigaste utvecklingsprojekten för att vi ska kunna hävda oss i konkurrensen med andra städer och regioner, och för att locka invånare, talanger, företag, arbetstillfällen och utvecklingskraft. De får kosta pengar.
Textförstoring
Dela
Buller och bostäder
När bostäder byggs gäller plan- och bygglagen. Men om en person i ett nybyggt hus klagar på omgivningens buller gäller miljöbalken. Enligt denna är det den bullriga verksamheten som ansvarar för lösningen.
En industri har ett miljötillstånd som tillåter visst buller. Bostäder som byggs i närheten måste klara bullerkraven. Men om industriverksamheten utökas krävs nytt tillstånd. Har det då byggts bostäder måste man ta hänsyn till det.
Det finns riktvärden för olika typer av buller, och olika praxis som kan tillåta avsteg från riktvärden i vissa fall.
H+
omfattar omkring en miljon kvadratmeter inom hamnområdet söder om Knutpunkten och Gåsebäck. Fram till 2035 vill kommunen bygga 5 000 bostäder, kontor, service och handel. Nu finns där hamnindustri, färjeläger, reningsverk, järnväg, kontor och småskalig industriverksamhet. Där ligger också Campus Helsingborg.
Läs mer
Kommentarer
- Genom att kommentera på hd.se så godkänner du våra regler.
