Fler hinder måste lösas innan hamnområdet kan stå klart

När HD granskade H+ i april 2010 utlovade kommunalrådet Peter Danielsson (M) att mycket skulle klarna. Två år senare är frågorna i stället ännu mer komplicerade.

Det finns visserligen framskridna planer på exploatering av två områden, men det saknas beräkningar på vad det kostar att göra marken klar för försäljning. Fortfarande vet man inte heller hur mycket gifter som gömmer sig i marken och vad saneringen kommer att kosta.

Som artikeln intill visar är bullret ett betydligt större osäkerhetsmoment för hela projektets framtid än man tidigare räknat med.

Och frågan är hur den viktiga integrationen med resten av staden ska lösas när järnvägen fortfarande ligger kvar som en barriär.

I höstas stod det klart att det inte blir någon nedgrävd järnväg söder om Knutpunkten. Den 1,3 kilometer långa Södertunneln skulle göra det möjligt att bygga ihop hamnområdet med resten av staden. Men när politikerna fick en ny slutnota drog de i nödbromsen och miljardprojektet avbröts mitt under pågående upphandling.

Kort därefter avvecklades kontoret för H+ och medarbetarna spreds på olika förvaltningar. Nyckelpersoner slutade och handlingar arkiverades.

Nu är det oklart om och när det blir någon Södertunnel och hur den i så fall ska finansieras.

Den nya notan landade på 3,1 miljarder kronor, att jämföras med 2,3 miljarder som man utgått från tidigare. Men omkring 40 procent utgörs av kostnadsökningar enligt index. Övriga fördyringar var inte heller okända.

– Det kom inte helt och hållet som en blixt från klar himmel, säger Helsingborgs stads ekonomidirektör Ulf Krabisch, och tillägger att det också fanns indikationer 2009 på att kostnaderna drog iväg.

Men han menar att underlaget var alltför osäkert för att dra några slutsatser då.

– Det är först när underlaget för upphandlingen var framme som man på riktigt kunde göra den här bedömningen av kostnaden för tunneln.

HD:s nya genomgång visar dessutom att det fanns fler skäl till att avbryta tunnelbygget. I vågskålen låg också en osäkerhet om hur mycket pengar staden skulle kunna få in för att betala tunneln.

Till skillnad från de allra flesta infrastrukturprojekt i Sverige var det kommunen, och inte staten, som skulle finansiera tunneln. Det skulle delvis ske genom att sälja mark till byggherrar.

– Det fanns en risk för att den andel bostäder vi räknat med inte skulle gå att genomföra, säger Johan Brantmark, tidigare projektchef.

Måste man bygga fler kontor – där bullerkraven inte är lika hårda – på det gamla hamnområdet blir intäkterna mindre än om man kan sälja mark för attraktiva bostadsrätter.

I efterhand kan man konstatera att det hade kunnat bli fler finansieringsbekymmer. 60 procent av tunneln skulle ha betalats genom vinster från de kommunala bolagen. Men nya skatteregler innebär att staden inte kan plocka pengar därifrån på samma sätt som tidigare.

Om man kör runt i hamnområdet är det svårt att frammana bilderna av ett grönskande och folkligt bostadsområde. Hamnverksamhet pågår på alla håll. Men kommunens politiker är eniga: området ska inte bara bebyggas, det ska lyfta Helsingborg in i framtiden.

Oceanhamnen som nu planeras kommer att vara omringad av combiterminalen och färjornas uppmarschområde. För att inte bli en isolerad ö ska cykel- och gångbroar i luften knyta ihop det nya bostadsområdet med övriga staden. Bilarna får ta sig in söderifrån via någon av de stora lederna.

Det finns fler problem som måste lösas: vibrationer från färjorna, det väderutsatta läget, havsnivåhöjningar, transporter av farligt gods i närheten, påseglingsrisk från färjorna och närheten till reningsverket.

Men trots dessa problem, motgångar och ändrade planer råder fortfarande en mycket stor optimism kring området. Ett tjugotal byggherrar har anmält intresse att bygga på H+. Deras positiva inställning är slående. De säger i princip unisont att området är mycket spännande och tror att alla bekymmer kan lösas. För många är Oceanhamnen med sina möjligheter till havsnära boende allra mest intressant.

Där vill byggbolagen helst bygga bostadsrätter.

Så länge det inte finns någon tunnel kommer bara mindre delar av hamnområdet att kunna bebyggas. Att tunneln skulle bli billigare är föga troligt. I framtiden skymtar anhängarna en HH-tunnel, som kan innebära statliga pengar även till Södertunneln.

Även om det finns positiva signaler ligger en sådan förbindelse sannolikt långt fram i tiden.

Emma Johansson
emma.johansson@hd.se 042-489 90 64

Truls Nilsson
truls.nilsson@hd.se 042-489 90 12