Höga hyror får knallar att gå på knäna

Knallarna tycker att de får betala en allt för stor del av Helsingborgsfestivalen och efterlyser en rimligare hyresnivå. Många i branschen sägs skattefuska för att överleva. Men det får inte festivalledningen att sänka priserna.

Mirjana Patrolea driver PA Langos tillsammans med sin make Adrian. Under Helsingborgsfestivalens sista kväll får vi en pratstund medan hon tar en paus i arbetet utanför langosvagnen som står uppställd på GA torg. Det är snart dags att räkna samman intäkterna. Mirjana Patrolea är inte hoppfull.

– Första dagen var katastrof, andra hyfsad. Om vi har sålt lika mycket i kväll klarar vi att gå runt på den här festivalen, annars går vi back, konstaterar hon.

Några dagar senare når vi paret på telefon. Det visar sig att de sålde langos för ungefär tre gånger mer än hyressumman, som är cirka 16 000 kronor totalt. När även ingredienser, löner, bensin och andra kostnader är betalda finns det inte mycket kvar, om ens något.

– Vad ska man göra? Man tänker alltid att det ska gå. Och det är bättre att försöka än att sitta hemma, säger Mirjana Patrolea.

Adrian Patrolea tycker att man blir mindre flexibel när man har anställd personal.

– Om man betalar lön för ett visst antal timmar kan man lika gärna åka iväg på festivaler, även om man inte vet om man kommer tjäna på det. Man får också tänka på att visa upp sitt varumärke. Vi har en kundkrets i södra Sverige som vill ha just vår langos, säger han.

Sammanlagt betalade knallarna in ungefär 2,3 miljoner kronor i hyror till festivalen i år – det är 30 procent av den totala budgeten. Och många är de knallar som tycker att festivalen borde kunna dra in pengar på annat sätt för att lätta på det ekonomiska trycket för näringsidkarna i en bransch där många redan lever på marginalen. Paret Patrolea är inte ensamma om att tycka att Helsingborgsfestivalen tar ut hutlösa priser, alla knallar vi pratar med under festivalen säger likadant.

Och även om alla vi pratar med uppger att de själva följer regelverket, så berättar de att det är vanligt i branschen att skattefuska för att få ekonomin att gå ihop. Något som Skatteverket bekräftar. Förra året presenterade myndigheten en rapport där man gjort revisioner på 250 knallar på marknader runt om i landet.

– Vi hade anmärkning på i stort sett alla. Framför allt ser vi att det är väldigt svårt att följa redovisningarna som ska visa hur mycket man har sålt. Man låter bli att slå in och redovisa försäljningen, säger Conny Svensson, som är nationell samordnare inom kontanthandel på Skatteverket.

Svartjobb är också ett problem.

– De flesta knallar är enmansföretag utan anställda. Man tar hjälp av familjemedlemmar i stället. Men många gånger ser vi också att det är personer som avlönas, men där man inte har betalat arbetsgivaravgifter, säger Conny Svensson.

Ralph Andersson från Örkelljunga reser runt på marknader och säljer smycken. Men i år valde han att inte åka till Helsingborgsfestivalen eftersom den är ett så pass osäkert kort ekonomiskt.

– Men många i branschen tänker inte som jag. De försöker, och går ofta med förlust, säger han.

Han tror inte att det är någon risk att alla marknadsförsäljare börjar bojkotta festivalen.

– Vi är ingen homogen grupp. Om någon hoppar av så kommer någon annan in även om det är väldigt pressat ekonomiskt. Det är därför arrangörerna borde räkna på det och se att det inte går att få ihop det om man ska jobba vitt. För vissa skulle det betyda att man behövde sälja för över hundra tusen kronor, och de försäljningssiffrorna finns inte, säger han.

Elin Andersson
elin.andersson@hd.se 042-489 91 09