Framgångshistorien tar störst plats i ny vandringsled

En entreprenörsstad, där driftiga män gjort stora avtryck. Den bilden av Helsingborg förstärks genom de historiska vandringslederna, varav "Till fots med konsul Ingelsson" invigdes på fredagen. Samtidigt är kopplingen till konsuln ibland väldigt oklar, menar etnologen Elisabeth Högdahl.

En konsul fungerar som utgångspunkt även för den tredje historiska vandringsleden i centrala Helsingborg. "Till fots med konsul Ingelsson", som invigdes på fredagen, börjar och slutar vid Hamntorget och omfattar området väster om Drottninggatan, Inre hamnen till Gröningen.

Turen innehåller 68 stopp och beskrivs, precis som föregångarna, i en folder som finns att tillgå på turistbyrån. Texternas tonvikt ligger på byggnader och deras utformning och historia. Detta intryck förstärks av skrifterna på de bronsplaketter som finns uppsatta längs med rutten.

Tidigare exploateringschefen Bengt Lindskog är ålderman i Gillet Gamla Helsingborg och ordförande i den arbetsgrupp som ligger bakom vandringslederna. Han förklarar varför man främst valt att koncentrera sig på bebyggelsehistoria och arkitektur.

– Det är det som går att beskriva. Vad ska man annars skriva om? Personer har vi till stor del uteslutit eftersom de bara var kända under viss tid. Vi lyfter främst fram sådant som folk ser.

Hade man inte kunnat uppehålla sig lite mer vid människorna som levt och verkat i en del av husen?

– Nej, de är ju inte kända på det viset. Det är rätt ointressant att berätta om en direktör som bodde där i 30 år med sin familj.

Men det skulle kanske bidra till att ge en bild av livet på den tiden?

– Det är svårt att få fram data om alla de här människorna. Därför bestämde vi oss för att lyfta fram de som gjort speciella insatser för staden. Den här vandringsleden har vi till exempel döpt efter konsul Ingelsson, som är ganska okänd i dag, men på sin tid var en av Sveriges största redare.

Elisabeth Högdahl, etnolog och stadsmiljöforskare på Campus Helsingborg, har tittat närmare på vandringslederna. Hon tycker att de är intressanta ur ett arkitektoniskt perspektiv och att arbetsgruppen lyfter fram flera spännande byggnader. Däremot reagerar hon på avsaknaden av berättelser om människor och skeendena runt konsulerna.

– En del av de här herrarna befann sig i oerhörda konflikthärdar under industrialismens framväxt. Detta hade kunnat ligga till grund för en spännande historia.

Även könsfördelningen får henne att reagera.

– Det finns en stor förtjusning i gubbar, och jag undrar var kvinnorna är när man pratar om betydelsefulla helsingborgare? Här lyfter man fram gubbar, gubbar, gubbar i en högreståndsmiljö.

Varför utgår vandringslederna bara ifrån män, Bengt Lindskog?

– Det går inte att hitta någon kvinna med den digniteten. Varken inom näringslivet eller den kommunala beslutsprocessen har det varit så mycket kvinnor i Helsingborg. Det är mer i modern tid som kvinnor har utmärkt sig politiskt och som företagare.

Vem vänder sig vandringslederna till?

– Främst till helsingborgare, men vi hoppas självklart att andra också tycker att de är trevliga, säger Bengt Lindskog och berättar att responsen hittills varit mycket positiv.

Magnus Ransheim
magnus.ransheim@hd.se 042-489 90 91