Krogmenyer ljuger om råvaror

24 av 35 testade Helsingborgsrestauranger serverade inte de råvaror som menyn utlovade när miljöinspektörerna kom på besök. Fusket tycks vara utbrett, och krögare vi har pratat med välkomnar granskningen.

Miljöförvaltningen har valt ut 35 restauranger i Helsingborg som i menyn påstår sig servera parmesan, fetaost, parmaskinka, fläskfilé, oxfilé eller specifika fiskar. Menyerna har jämförts med råvarorna i restaurangkökens kylskåp.

Det visade sig att majoriteten av restaurangerna inte bjöd på vad menyn utlovade. Fetaost fanns på 21 restauranger men 15 använde sig av en kopia. Två restauranger bytte ut rödspätta mot stillahavsspätta och en serverade "pizzakött" i stället för oxfilé. Vad pizzakött egentligen innebär är oklart men enligt författaren Mats-Eric Nilsson, som skriver om tillsatser i mat, är innehållet "en okänd mängd nötkött, vatten, sojaprotein, stärkelse, vete, salt, kryddor, aromämne och konserveringsmedel".

Med fläskfilén var det ingen Helsingborgskrögare som fuskade. Vanligast var avvikelser när det gällde fetaost, parmesan och parmaskinka.

– De tre livsmedlen är skyddade eftersom de tillverkas på en viss plats eller enligt vissa processer. Om man bara använder en snarlik produkt får man inte använda det namnet. I stället för fetaost får man skriva till exempel salladsost, säger Olu Lindström chef för livsmedelsavdelningen på miljöförvaltningen i Helsingborg.

Hon tycker att resultatet är allvarligt.

– Det är viktigt att konsumenter inte vilseleds. Och med vissa livsmedel finns en säkerhetsaspekt. Fetaost ska vara gjort på får- eller getmjölk. Om man i stället får en ost gjord på komjölk, och är överkänslig mot det, kan man få problem, säger hon.

Däremot tror hon inte att Helsingborgskrögarna är sämre än restaurangerna i andra kommuner.

– Det har gjorts granskningar på andra ställen också och jag vet att det har varit dåligt, även om resultaten inte kan jämföras rakt av eftersom vi har lagt upp granskningarna olika.

Olu Lindström tror inte heller att det nödvändigtvis handlar om medvetet fusk.

– Ekonomi kan givetvis vara en anledning till att man använder ett annat livsmedel, men det kan också vara okunskap, att man inte känner till skillnaden mellan olika livsmedel. Det kan också vara så att man litar på sin leverantör men att denna skickar fel vara, säger hon.

Förutom restaurangerna har tre livsmedelsgrossister har inspekterats. Alla tre hade avvikelser när det gällde fetaost.

Att granskningen har gjorts just nu beror på nya direktiven från Livsmedelsverket. Framöver ska de lokala miljöförvaltningarna runt om i landet granska just redlighet – alltså om restauranger och andra livsmedelsföretag säljer den mat som de faktiskt utlovar. Gör de inte det så får de ett påpekande.

– Det kommer att bli en ordinarie del i våra livsmedelskontroller. Men vi kan inte inspektera varenda maträtt utan koncentrerar oss på de där man faktiskt utlovar en viss råvara, säger Olu Lindström.

Klicka på bilden för att se en större version

Elin Andersson
elin.andersson@hd.se 042-489 91 09