Jobb och utbildning – på samma gång

Ungdomsavtal – att jobba och utbilda sig på samma gång. Det är en idé som är på gång i Helsingborg. Två unga arbetssökande som vi pratat med gillar idén.

Fredrica Hemmingsen och Vlora Makiqi sitter vid varsin dator på Arbetsförmedlingen på Södergatan. Lågmälda samtal pågår runtomkring, människor väntar på sin tur. Det är så tyst i lokalen att man kan höra svischet av bussar ute på gatan. Tjejerna har sina blickar fästa på datorskärmen, klickar, scrollar, letar. Just nu går de igenom ett antal servitrisjobb.

– Det där är på den nya arenan. Och det här på en japansk restaurang, säger Vlora Makiqi och pekar. Hon antecknar på ett papper, kompisen likaså.

Vlora Makiqi är utbildad kock och skulle gärna ta ett jobb i branschen. Fredrica Hemmingsen hoppas mest på butiksarbete.

Ungdomsavtal innebär att arbetslösa unga runt 20-årsåldern ska få jobba ungefär ett år och att 25 procent av arbetstiden ska ägnas åt utbildning.

Det är Folkpartiet som föreslår att avtalen ska införas på de kommunala arbetsplatserna.

– Jag tror på idén som ett sätt att sänka trösklarna till arbetsmarknaden, säger kommunalrådet Maria Winberg Nordström (FP).

Fredrica Hemmingsen har varit arbetslös i nio månader nu. Hon är 23 år och har jobbat i mataffär, i en servering och nu senast med städning.

Vlora Makiqi är 22, gick ut kockutbildningen i våras och åkte till Norge för att jobba. Nu letar hon arbete som ligger här i närheten i stället.

Båda två tycker att idén med ungdomsavtal är bra.

– Då kan man se om jobbet är något som passar en, något man vill fortsätta med. Och så får man in en fot någonstans.

Och har man en arbetsplats att gå till mår man så mycket bättre, vet Fredrica Hemmingsen av erfarenhet.

– När jag gick i skolan jobbade jag samtidigt. Då fick jag mycket mer energi. Jag kom upp på morgonen, visste precis vad jag skulle göra. Nu har jag inga rutiner. Men jag ska börja träna, då tror jag att man blir piggare och sover bättre.

Tanken med ungdomsavtal är också att man ska få lust att plugga vidare.

– Det ska vara en vägledning för ett framtida yrkesval, säger Maria Winberg Nordström.

Och just så tror Vlora Makiqi att det fungerar.

– Om man får ett jobb som man trivs med så får man ett sug efter att utbilda sig.

Den som får en plats på ett äldreboende skulle exempelvis kunna läsa vidare till undersköterska. Det är något som Vlora Makiqi, som själv varit personlig assistent, tror skulle passa många.

– Ofta krävs den utbildningen numera. Och det är ju ett yrke där det faktiskt finns många jobb. Det finns en vuxenutbildning till undersköterska som verkar bra, jag vet flera som gått den.

Eftersom en fjärdedel av tiden handlar om utbildning blir det bara för lön för de 75 procent man jobbar. Att lönen är lägre med ungdomsavtal än om man hade haft samma jobb "på riktigt" tycker tjejerna inte spelar någon roll.

– Hellre mindre lön och att man tjänar på det i längden. Som arbetslös tjänar du ju ändå ingenting alls.

– Om jag hade brytt mig om pengar så hade jag varit kvar i Norge. Jag vill hitta något för framtiden, ett långvarigt jobb, säger Vlora Makiqi.

Just nu tar hon gärna kockjobb, men samtidigt har hon en dröm om att på sikt jobba med utsatta ungdomar. Tidigare har hon varit kontaktperson på en tjejjour och det är frågor som hon brinner för. Men det är inte lätt att veta vad man verkligen vill.

– Jag har alltid velat bli polis, men jag tror inte jag skulle klara det. Jag skulle bli för känslomässigt engagerad. Psykolog – nja. Kurator kanske?

Fredrica Hemmingsen vet att det är butiksjobb som är drömmen.

– Jag gillar det sociala, att prata med folk, säger hon. I en butik träffar man människor hela tiden.

Och en sak är de överens om:

– Det är viktigt att trivas på jobbet. Att man lär sig något, får ut något av det. Att man utvecklas som människa.

Winnie Gravlund
winnie.gravlund@hd.se 042-489 92 21

Åsa Jarring
asa.jarring@hd.se 042-489 91 54