"Det måste vara extremt för att passa mig"

På söndag åker Siri Fagerlund, före detta elitsprinter och numera extremidrottare, till Polen för att påbörja en sex år lång läkarutbildning i Gdansk.

Först fyra års studier i USA och nu sex år på läkarprogrammet i Polen, som du ska kombinera med att fortsätta vara löpcoach hemma i Helsingborg. Det låter som om du har mycket energi.

– Jag älskar att läsa och har mycket disciplin så jag är inte orolig. Förhoppningsvis kan jag tenta av en del kurser och klara det på lite snabbare tid. Jag har kvar min etta i Helsingborg och min plan är att pendla fram och tillbaks, i alla fall en gång i månaden. Just nu har jag 17 personer som löptränar för mig, både i grupp och privata pass. Dem vill jag gärna hålla kontakten med. Det tar bara 50 minuter att flyga från Sturup till Gdansk, så det är inga problem.

Men varför inte läkarstudier i Sverige?

– Efter att ha läst i USA hamnade jag i en kvot där det var omöjligt att komma in i på läkarlinje både i Sverige och Danmark. Trots att jag läst biologi med inriktning mot medicin. I Polen gick mina meriter däremot att översätta och jag kom in i Gdansk. Vissa dagar pluggar man mellan åtta på morgon och åtta på kvällen, men det gillar jag. All undervisning är på engelska, men inför praktiken måste man lära sig polska, så det blir språkstudier från första början. Första veckorna ska jag bo i studentkorridor men sedan tillsammans med två vänner i en lägenhet. Båda har pluggat där ett tag nu, säger Siri Fagerlund.

Blir det idrottsläkare, eller vad ska du specialisera dig på?

– Gärna parasitolog. När jag bodde i New York jobbade jag som forskarassistent på det naturhistoriska museet. Vi undersökte malariaparasiter på ödlor från Karibien. Det var jätteintressant, men frågan är om det går att få någon liknande tjänst i Sverige. Det blir nog kirurg för att det, faktiskt, skulle vara coolt att skära i folk. Mitt verkliga mål längre fram i livet är annars att jobba för Läkare utan gränser. Det har jag drömt om att få göra i hela mitt liv och det ska jag göra, även om det inte blir förrän jag har blivit pensionär. Det är min bonusmamma Karin, som har inspirerat mig till det – och mycket annat. Hon är en stor förebild. När jag var 15 år tog hon mig under sina vingar och jag bodde med min pappa, henne och två bonussyskon i en tvårumslägenhet. Tack vare Karin fick jag ett hårt pannben, det vill säga kunde klara mig själv och ta för mig.

Du har tillhört svenska eliten i friidrott och tävlat för IFK Helsingborg under många år i både häck och sprintlopp. Nu, vid 26 års ålder, tränar du om hårt för att inte vara elitidrottare. Sex pass i veckan och många extrema sådana. Varför?

– Efter 18 år med elitidrott, tröttnade jag på resultatfixeringen. Så fort man inte visade resultat är man ingenting. Så jag slutade tävla men det finns inget bättre än friidrott, det tycker jag fortfarande. Man kombinerar styrka, spänst och löpning på ett funktionellt sätt. Tränar smart helt enkelt. Fast jag klarar inte att gå på ett gympapass, då får det vara tre i rad för att det ska vara en tillräcklig fysisk utmaning. Det som heter Mayhem workout är det enda gruppass som jag har hittat som tillfredställer min träningshunger. Varför springa upp för en brant backe 10 gånger när man kan göra det 20 gånger? Eller fler!

Med vad är det som driver dig? Det låter nästan som om du är träningsnarkoman.

– Det är jag nog. Men samtidigt kan jag faktiskt göra ingenting, då sover jag mycket. Dessutom vet jag mycket väl hur muskelfibrer fungerar på mikroskopisk nivå, det vill säga att de behöver återhämtning och att det är viktigt att äta rätt. Det är bara det att det är så kul att träna, kicken jag får och möjligheten att rensa hjärnan betyder mycket. Gemenskapen i den grupp som jag tränar i är helt fantastisk, så det är för den känslan också, Säger Siri Fagerlund.

Tillsammans med Tobias Schön som är akupunktör i Helsingborg har du precis uppfunnit ett akupressurredskap där man på egen hand trycker ut spänningar i framförallt nacke, axlar, skuldror, ländrygg och säte. Hur blev du inkopplad på det?

– Vi kände varandra sedan tidigare och när jag flyttade hem i fjol kontaktade han mig för att berätta att han hade en idé om en produkt. Men han behövde mina kunskaper för att få till design och annat till happy trigger, som den heter. Kroppen intresserar mig, liksom egenvård. Det finns mängder av åkommor som man kan lindra genom att ta hand om sig själv. i stället för att betala pengar till någon som ska hjälpa en, eller äta medicin. Det kändes roligt att få vara med och utveckla ett sådant verktyg och det gör jag gärna igen.

Marika Rasmusson
marika.rasmusson@hd.se 042-489 93 73