Jordnära minnesgåvor i stället för guldklocka

25 år på samma företag är värt att fira. Men guldklockan har förlorat sin glans. Valfria minnesgåvor efterfrågas, gärna praktiska som en cykel – eller varför inte ett växtpaket till egna trädgården?

I år är det ungefär 150 kommunanställda som ska hyllas och äras för 25 års trogen tjänst i Helsingborg.

Blomsterkvast och guldklocka?

Nej, nej. Valfrihet är tidens tecken, och det inkluderar även minnesgåvorna från arbetsgivaren. Kommunens 25-åringar kan välja bort guldklockan för ett smycke eller en cykel, och i år har utbudet kryddats med ett växtpaket.

Det är det trädgårdsintresserade kommunalrådet Maria Winberg Nordström som drivit igenom förslaget.

– Det finns ett ökat intresse för miljö, natur och trädgård. Ett paket med växter som har anknytning till Helsingborg kan vara en trevlig minnesgåva.

På en lång lista kan jubilaren välja bland rhododendronsorter från Sofiero, rosor från Fredriksdal och prisbelönta växtsorter som korsats fram av ortens skickliga trädgårdsmästare.

Om växtpaketets värde ska motsvara guldklockans bör man nog ha en rejäl trädgård, typ mindre park.

– Det problemet får vi lösa genom att komplettera de utvalda växterna med ett presentkort på utrustning eller liknande, säger Anders Stegersjö som är chef på stadens personalavdelning.

En annan hake är att minnesgåvan inte kan överräckas i samband med den gemensamma 25-årsmiddagen på Parapeten i december, då marken kan vara frusen och växterna gått i vintervila. Presenten får man kvittera ut till våren i stället.

Än så länge märks bara ett försiktigt intresse för den nya minnesgåvan.

– Några har frågat, men ingen har valt växtpaketet. Kanske för att det är så nytt, gissar Ingrid Wegner som hanterar kommunens minnesgåvor.

Sista september var sista dag för Helsingborgs kommunjubilarer att göra sitt val av 25-årsgåva.

– Det är smycke och cykel som är populärast, säger Ingrid Wegner.

Guldklocka är det bara en handfull som har valt.

En historisk tillbakablick visar att den kommunala guldklockan konkurrensutsattes av ett pärhalsband någon gång i förra millenniets slutskede. HD har inte hittat någon nu anställd som kan redogöra för detta genombrott av valfrihet att välja minnesgåva. Men Anita Aspman minns vilka följder det fick:

– I slutet av 90-talet kom man på att också män skulle kunna vilja ha något smycke som minnesgåva, men inte kanske inte ett pärlhalsband. Det öppnade upp för ett fritt val av smycke. Men så finns det de som inte uppskattar smycken, och då började vi se oss om efter något annat. Då kom cykeln, berättar hon.

Kommunens minnesgåvor är lagenligt upphandlade och reglerade. Inom det privata näringslivet kan man märka en ännu större valfrihet av minnesgåvor. Men det finns också stora skillnader. Det visar några stickprov som vi redovisar här intill.

Pamela Kocken
pamela.kocken@hd.se 042-489 90 04