Stora digitala klyftor i Helsingborgs skolor

Dela denna artikel

Helsingborg Publicerad 8 januari 2013 kl. 04:00
  • Lilia Iskandar fick en iPad i skolan när hon började fyran i höstas. Den använder hon i alla ämnen och tar med sig hem för att göra läxorna.HD/NST Sven-Erik Svensson

  • Klicka på bilden för att se den i större format.

Antalet elever per dator skiljer sig väldigt åt mellan Helsingborgs olika grundskolor. Hur de används är oftast helt upp till varje enskild lärare.

När de första skolorna i Helsingborg började dela ut datorer till eleverna var det en jättestor grej. Procivitas var pionjär 1997 och erbjöd eleverna egen dator och mobiltelefon sponsrade av ett telecomföretag.

Såhär 15 år senare är en dator per elev fortfarande mycket ovanligt i Helsingborgs skolor. Ingen av de kommunala grundskolorna har det, ytterst få av friskolorna. På gymnasienivå är det vanligare. Hur man väljer att satsa är upp till varje enskild skola.

HD har undersökt datortätheten på grundskolorna i Helsingborg. Skillnaderna är stora. En del skolor har bara en datasal, andra har datorvagnar. På en del skolor går det åtta elever på en dator, medan andra har en var. Fristående skolor toppar listan med Vittra Adolfsberg som nummer ett. Men i bottenskiktet finns både friskolor och kommunala.

Skillnaderna förklarar Helsingborgs utbildningsdirektör Ing-Marie Rundwall med att rektorerna själva har fått avgöra i vilken mån de vill digitalisera sin skola.

– Skolorna har inte fått några extra pengar till det. Vissa skolor har valt att använda en del av elevpengen till digitalisering, andra skolor har valt att prioritera annat, säger hon.

Att skillnaderna mellan skolorna är så stora är inte bra. Skolinspektionen har tidigare i år granskat hur IT-verktyg används i undervisningen och såg då att en elevs digitala kompetens beror mycket på vilken skola man gått på, och framför allt om man haft en lärare som är intresserad av att använda den digitala tekniken. Satsningar på inköp av digital utrustning har inte åtföljts av satsningar som utvecklar användningen.

– En del elever får sämre förutsättningar än andra, säger utredaren Arne Lund på Skolinspektionen.

I nya läroplanen står tydligt att eleverna ska ha lärt sig använda moderna it-verktyg när de går ut nian. Internetanvändning och källkritik finns med i kursplanerna.

– Man kan inte bara passivt säga att det är upp till varje skola. Kommunerna bör se till att eleverna får lära sig använda verktygen i enlighet med läroplanen, säger Arne Lund.

Exakt hur många datorer/läsplattor som bör vara minimum går inte att säga. Nationella och internationella utvärderingar har visat att undervisningen inte automatiskt blir bättre med fler datorer i klassrummen. Det krävs utbildade lärare och undervisningsmaterial som kan utnyttja de digitala verktygen. Det slogs bland annat fast i en stor OECD-rapport i somras.

Trots detta vittnar många skolledare om ett enormt tryck från föräldrar som vill se en-till-en på barnens skolor. Joakim Andersson är rektor på Kunskapsskolan:

– Det svåra idag är att få föräldrar att förstå hur du använder en dator så den utvecklar undervisningen och pedagogiken. Alldeles för många skolor stoppar in en dator per elev, men använder den inte. Då blir det bara lite bling-bling.

Den kommunala gymnasieskolan har genomdrivit en-till-en-satsning, men står nu i ett vägskäl. Fortsätta med elevdatorer till alla eller växla in på något annat?

Den kommunala grundskolan i Helsingborg är på väg att överge tankarna på en-till-en. Man pratar man mer om "digitala lärverktyg", om betydelsen att digitalisera undervisningen, till exempel med smartboards i klassrummen.

– Min vision är ett läranderum med olika verktyg där det finns läsplattor, datorer, mobiltelefoner blandat med pennor och böcker. För att fler elever ska kunna nå målen i skolan måste de få möjlighet att lära sig på olika sätt, säger Ing-Marie Rundwall.

I år utlovas en satsning på digitala lärverktyg i Helsingborgs skolor.

– Men det hjälper inte med ett visst antal digitala verktyg om inte den digitala kompetensen samtidigt höjs. Det är vår största utmaning just nu, säger hon.

Pamela Kocken
042-489 90 04

Charlotte Ågren

Textförstoring

En-till-en i skolvärlden

I en del länder får alla grundskoleelever en egen dator (till exempel Uruguay och Portugal). Men i Sverige är det upp till varje kommun om man vill satsa på en-till-en-projekt i skolorna, det vill säga att ge varje elev en egen dator/läsplatta. I Helsingborg är det till och med upp till varje enskild rektor. Ingen forskning har hittills visat att skolresultaten blir bättre av att införa en-till-en. Däremot ser man andra för- och nackdelar.

Fördelar: Eleverna behöver utveckla digitala kompetenser. Det underlättas av tillgång till rätt teknik. Att alla elever har samma utrustning underlättar för lärarna. Det finns också en rättviseaspekt i att alla får tillgång till samma teknik.

Nackdelar: Datorer är dyra, går sönder, måste repareras. Teknikutvecklingen går snabbt, svårt veta vad som ska köpas in. Investeringarna kan kännas slösiga om eleverna ändå föredrar att använda egen utrustning. Kan dessutom bidra till konkurrens mellan skolor.

Mer läsning om IT och skola

HD:s granskning

Läs mer

Kommentarer

I dag: 19.00 AIK-Rögle, hockeyallsvenskan

Helsingborg

Huvudnyheter